Smått och gott

Johan Persson (S) noterade snabbt att jag börjat blogga igen. Han har omvärldsbevakningen i blodet, en inte helt dum egenskap som kommunalråd. Jag tackar förstås för både komplimangen att jag "vågar gå utanför boxen" och för länken, även om mina Allianskollegor i landstinget genast började pika mig och fråga vad vi har för samarbete på gång.


* * *

Kalmar Läns Trafik AB gör ett jätteunderskott för 2011. Bolaget gick back drygt 130 000 kronor - om dagen - till ett totalt minusresultat på 50 miljoner kronor. Bolaget har haft undermålig uppföljning av ekonomin, och budgeten verkar ha baserats alltför mycket på fromma förhoppningar.

Tjänstemännen på KLT får nu löpa gatlopp i media, men bakom dem finns en politiskt tillsatt styrelse. Därmed finns också ett politiskt ansvar. Det ska vi inte glömma, även om en del verkar vilja göra det. När nyheten om att Västerviks kommun går back 100 000 kr om dagen kom ut så väcktes genast kritik mot den politiska ledningen. Rätt och riktigt. Men när det politiskt styrda KLT gör ännu större dagliga förluster så är det plötsligt tyst på den fronten. Man kan fråga sig varför.

* * *

Bra krönika av Martin Nilsson i Östran idag. Hur vänder man konstmuseets besökssiffror? Jag tycker framförallt att museets läge kunde utnyttjas bättre. Jag rör mig en del i parken om somrarna, men jag har exempelvis aldrig upplevt att representanter från museet försöker nå ut bland folket som softar på en filt, pensionärerna som strosar omkring eller barnfamiljerna på picknick. Det krävs inte speciellt stor ansträngning för att åtminstone väcka intresset hos de potentiella besökare som ändå finns i närheten. Smäll upp en stor grill, låt folk komma och käka korv och studera konstverken utomhus när vädret tillåter. Bjud till lite.

Vad museet inte ska göra är iallafall klart: skylla på kalmarborna. Att alienera sina kunder och att påstå - om än underförstått - att de inte begriper något är sällan en framgångsrik taktik.

Sjukresebyråkrati

Det är segare än jag kunnat tro att komma igång med det här bloggandet igen. Jag vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja. Kanske med morgondagens sammanträde med landstingsstyrelsen? KLT:s ekonomiska haveri? Arvodeshöjningarna för politikerna i Kalmar kommun? Följetongen KSRR?

Nej, vet ni vad? Jag börjar i en helt annan ände. Nämligen länets sjukrese- och färdtjänstreglemente, och behovet av att se över regelverket.

Låt mig ta ett fiktivt men verklighetstroget exempel. Paret Andersson bor i Ljungbyholm, utanför Kalmar, men har sommarstuga på södra Öland. När herr Andersson behöver besöka sjukhuset får han sjukresa från bostaden. Men när han befinner sig i sommarstugan får han ingen sjukresa, eftersom detta endast går att få från folkbokföringsadressen.
Däremot kan herr Andersson beställa färdtjänst från sommarstugan till Ljungbyholm, och därifrån kan han sen beställa sjukresa till sjukhuset. Låter det krångligt? Vänta bara.

Sjuk- och färdtjänstresor samordnas så gott det går. Det innebär att samma fordon kan innehålla resenärer både på sjukresa och på färdtjänstresa. Alltså händer det att fordonet stannar vid sjukhuset, för att släppa av andra passagerare, under herr Anderssons resa till Ljungbyholm. Samordning, så bra, då kan ju herr Andersson också kliva av, eftersom han ändå ska till sjukhuset?

Nej. Herr Andersson får inte kliva av. Han har nämligen inte rätt att åka sjukresa från sommarstugan till sjukhuset. Även om fordonet stannar och släpper av andra passagerare. Herr Andersson ska hem till Ljungbyholm, för det är där han är skriven, och just nu åker han färdtjänst.

Tala om fyrkantig byråkrati. Tala om onödiga utgifter för samhället. Tala om brist på patientperspektiv.

Så här kan vi givetvis inte ha det. Problemet är känt i landstinget, men mig veterligen är ingen ändring på gång. Hur svårt kan det vara att ändra regelverket så att herr Andersson - åtminstone! - får kliva av sin pågående sjukresa när den ändå passerar sjukhuset, eller ännu hellre, att sjukresa kan bokas från en alternativ adress.

The Comeback Kid

Jag smyger igång bloggen igen. Flera månader har gått, och en hel del har hänt både i världen, Sverige, länet och Kalmar. Det skulle ta alldeles för lång tid att försöka ge sig på att kommentera de olika skeenden och händelser som ägt rum, så jag siktar istället framåt.

Ambitionen är att blogga lite då och då. Räkna inte med dagliga uppdateringar. Tyngden kommer som tidigare att ligga på landstings- och kommunpolitik. Kanske blir det lite längre texter med längre mellanrum, skriver jag samtidigt som det här inlägget blir väldigt kort.