Ditt och datt

Landstingsfullmäktige pågår för fullt. Just nu håller Pierre Edström sitt inledningsanförande om psykiatri, personalfrågor och utbildningsfrågor i landstinget. Själv sitter jag på bakre raden med mina kollegor och stöttar så gott det går, med allt ifrån mobilladdare till pressmeddelanden, till ledamöterna.

Vi använder ju voteringssystemet som finns på Brofästet, och det fungerar förvånansvärt smärtfritt än så länge. Det nya debattupplägget verkar också allmänt uppskattat. Inläggen är kortare och debatten något rappare än förr.

* * *

Bara för att jag skrev att tekniken fungerar så börjar det förstås strula direkt.

* * *

Bloggar alltså inte från landstingsfullmäktige, idag heller. Det var rätt länge sen nu. Kanske från Stufvenäs, där vi ska vara i slutet av februari? Det hänger väl lite på vilka ärenden som kommer på dagordningen också. Vi får väl se.

* * *

Just nu debatt inom personalområdet. Landstinget står inför stora pensionsavgångar, en sjättedel av personalen kommer gå i pension de närmaste åren. Jag hör inte till denna sjättedel, inte riktigt ännu. Men vissa dagar, i synnerhet på morgonen när man sovit dåligt, så känns det som man gör det.

* * *

Jag följer debatten om Linnéuniversitetet och dess framtida placering. Själv har jag inte på något sätt satt ner foten. Jag ser poänger med i princip samtliga förslag, även tidigare förslag som sedermera fallit (Elevatorkajen) eller förslag som aldrig riktigt blev en del av den formella processen (som Kifabs förslag om Malmen).
Det som är trist i debatten är att positionerna är så låsta. Båda sidorna har grävt ner sig i skyttegravar och skjuter på varandra. Ingen verkar ha förmåga att ta in den andres synpunkter, överhuvudtaget. Här verkar det ha gått multipel prestige i frågan. Tråkigt, fördummande och onödigt.

* * *

Ny assisterande tränare, men vad händer i övrigt, Kalmar FF? Det är väldigt tyst. Nanne verkar bli kvar ett år till. Men nya spelare? Sportchef? Styrelseordförande?

Riksdagslistan, JU-kalender, landstingsfullmäktige

Det kanske blir lite tjatigt med denna ursäkt, men bloggen tar verkligen stryk när det blir mycket att göra på annat håll.

* * * 

I lördags hade Folkpartiet i Kalmar län ett förbundsmöte i Hultsfred. Vi var på Rock City, och fick bland annat en guidad tur och en titt i rockarkivet. 

(Det var första gången sedan 2002 som jag var i Rock city. Den gången var det en tv-sänd debatt i Smålandsnytt mellan partierna - av någon anledning var Anders Björck (M) moderaternas deltagare - där ungdomsförbunden medverkade genom att tillverka var sin t-shirt med en slogan på. De "vuxna" politikerna skulle sedan gissa vilket ungdomsförbund som gjort vilken t-shirt. 

Jag var även på ett s.k. Ungdomsparlament i Rock city någon gång på 90-talet, det kan ha varit 1997, men då var jag en politiskt ointresserad tonåring som lurades dit av min anarkistiska klasskompis, som lyckades locka dit mig med löften om att det skulle finnas "jättemånga tjejer där". Klasskompisen, som alltså hade en tydlig talang för sälj, är numera ärkekapitalist. Så kan det gå.)

Men åter till lördagens förbundsmöte. Vi samlades för att välja vilka som ska toppa Folkpartiets riksdagslista i länet år 2014. Eftersom vi inte har något mandat idag, och därmed inte samma plattform som många andra partier, så beslutade länsförbundet tidigt att partiets nomineringsprocess skulle tidigareläggas. Detta i syfte att ge kandidaterna mer tid att arbeta, och ge toppkandidaterna tydliga och tidiga förutsättningar att utgå ifrån.

Förbundsmötet valde Björn Brändewall, Kalmar att toppa riksdagslistan. Tvåa på listan är Mathias Karlsson, Oskarshamn och trea Ronja Ismail, Nybro. 

Det är en ung men ändå erfaren trio, med den typen av entreprenörsvilja som Kalmar län behöver mer av. Alla tre är eller har varit företagare, exempelvis. Alla tre jobbar hårt, och lägger mycket tid på att driva förslag och idéer, vilket som är nödvändigt för att komma någonstans i politiska processer. "Success is 10 percent inspiration and 90 percent perspiration" som Thomas Edison sa.

Folkpartiets riksdagslista omfattar i skrivande stund 43 kandidater. Eftersom jag är valledare har jag inte kandiderat i nomineringsprocessen, men nu mot slutet anmälde jag ändå mitt intresse. Jag står nu på 43:e plats. Min undanskymda plats är således självvald, och hänger förstås ihop med att en valledare inte bör bedriva någon egen personvalskampanj. Det är alltså inte, som någon sa till mig, att jag är så oerhört karismatisk att det varit orättvist mot de andra kandidaterna med en högre plats ;)

* * *

Ni har väl inte missat landstingsalliansens JU-kalender? Varje dag fram till landstingsfullmäktige öppnar vi en lucka där man kan läsa exempel på vad man kan få för 60 miljoner kronor. Bakgrunden är ett uttalande från miljöpartiets landstingsråd, där hon menade att den föreslagna besparingen på 60 miljoner kronor inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen inte är jättemycket pengar.

* * *

Nästa vecka är det landstingsfullmäktige i dagarna två. Den 28-29 november på Brofästet i Kalmar, då ska ledamöterna bland annat rösta om landstingsplanen (budgeten) för 2013-2015. Mötet är givetvis öppet för allmänheten. Klockan 9:00 på onsdagen drar det igång. 

Tidplan.

Dagordning.

Två granskningsrapporter

I förrförra veckan hade kommunens revisorer ett möte, där vi beslutade att skicka fyra granskningsrapporter till olika nämner i kommunen för yttrande. Jag lovade då att återkomma kring dessa, och tänker nu lyfta fram två av dem, då de har blivit offentliga handlingar.

1. Underhållet av kommunens gator och vägar
Kommunrevisionen har låtit granska underhållet av kommunens gator och vägar. Det ligger under Servicenämndens/Serviceförvaltningens ansvarsområde. Granskningsrapporten visar att kommunen satsar förhållandevis lite på underhåll:

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beräknar att en asfaltbeläggning kan ligga i genomsnitt 20 år innan gatan måste läggas om. Det är dock skillnad mellan (högtrafikerade) huvudgator och (lågtrafikerade) lokalgator, där huvudgator kan behöva läggas om vart 15 år medan lokalgator kan klara 30 år. För att uppnå en omläggningstakt på 20 år bör 5% läggas om årligen.

Omläggningstakten varierar väldigt mellan olika kommuner. När SKL har undersökte saken år 2009 låg spannet på mellan 0,15% till 7,80%. Medelvärdet är 2,40% och medianvärdet 2,20%. Servicenämnden äskade i våras om mer pengar för underhåll, eftersom man med nuvarande budget åtgärdar 1,6% av det totala vägnätet, vilket motsvarar en åtgärdstid på 64 år. SKL rekommenderar alltså 20 år.

För gång- och cykelvägar är  förnyelsetiden 130 år, där åtgärdas 0,8% av vägnätet årligen.

De begränsade resurserna ställer höga krav på prioriteringar. Resurser satsas i första hand på huvudnätet där fortsatt slitage riskerar att orsaka skador som kräver omfattande åtgärder.

Eftersom man har begränsade resurser så "kapitalsäkrar" man så gott det går. Man sköter det som skulle bli väldigt dyrt att inte sköta, i längden.

Ur den revisionella bedömningen, från granskningsrapporten:

Vi bedömer att kommunens vägar inte underhålls på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Det grundar vi på att med nuvarande resurser för beläggningsunderhåll åtgärdas i genomsnitt 1,6% av det totala gatu- och vägnätet vilket motsvarar en åtgärdstid på ca 64 år. Förnyelsetiden för gång- och cykelbanor är 130 år. Dessa förnyelsetider överskrider de kriterier för underhåll av asfaltytor i gator och vägar som finns i Servicenämndens internbudget, SKL:s bedömning samt genomsnittskommunen i SKL:s undersökning från år 2009.

Under de senaste fem åren har budgeten för beläggningsunderhåll per kvadratmeter sjunkit från 2,55 kr till 2,40 kr. Det är inte tillfredsställande att budgeten för beläggningsunderhåll är otillräcklig. Vi anser att det är väsentligt att en strategi utvecklas för hur det eftersatta underhållet ska bemötas och vilka resurser som krävs.

Samtidigt bedömer vi ändå att underhållet är ändamålsenligt, eftersom man prioriterar att kapitalsäkra vägnätet i största möjliga utsträckning. Man kan alltså lite slarvigt säga att Servicenämnden/förvaltningen gör så gott de kan, med de medel de har. Granskningsrapporten skickas nu till Servicenämnden och Kommunstyrelsen för yttrande.


2. Kultur- och fritidsnämndens interna kontroll avseende kommunens hantering av konst

Denna granskningsrapport är en slags uppföljning på en granskning av kommunens konstregister som gjordes år 2005. Då konstaterade man att det fanns väl dokumenterade rutiner för hur man ska hantera den konst som kommunen köper in och äger, men att dessa rutiner behövde spridas och göras kända i kommunens olika förvaltningar.

För även om det är Kultur- och fritidsnämnden som har ansvaret för konsten, och det är de som utser konstutskottet som bestämmer vilken konst som ska köpas in (för 100 000 kr årligen), så finns konsten lite överallt i kommunens verksamheter. Det hänger tavlor på kontor, på äldreboenden, i gemensamma utrymmen och så vidare.

Efter granskningen 2005 uppdrog Kultur- och fritidsnämnden, för att komma tillrätta med problemet att rutinerna inte var kända, åt förvaltningen att "se till att det finns konstansvariga utsedda på samtliga enheter och att dessa får erforderlig information". Detta var dock inte uppdaterade i registret år 2012.

Under granskningen av registret/hanteringen gjordes stickprovskontroller på 11 enheter i kommunen. Det finns för övrigt totalt 2 685 konstverk registrerade, rapporten noterar att det saknas inköpsbelopp på 1 507 av dessa. Jag citerar nu "Generella iakttagelser för samtliga granskade enheter":

• Konstregistret är inte fullständigt och innehåller många fel. Vi har hittat tavlor som inte är registrerade hos den aktuella enheten, fotografier som inte stämmer överens med konstverket i verkligheten, konstverk som är registrerade i registret men som inte har påträffats inom enheten. 

• Det sker ingen årlig inventering som initieras av kultur- och fritidsförvaltningen. 

• Endast en av de 11 totalt granskade enheterna har en konstansvarig utsedd. 

• Inom samtliga granskade enheter finns det tavlor som inte nyttjas utan är undanstoppade i ett förråd eller i en garderob. 

• Vi har inte hittat några skadade konstverk. 

• Årliga besök på enheterna görs inte av kultur- och fritidsförvaltningen. 

• När det gäller stöldmärkning har omärkta konstverk påträffats vid några tillfällen eller att märkningen var gammal. Vid ett fåtal tillfällen har även märkning med blyerts påträffats. 

• Vid granskningen har vi noterat att de konstverk som är utlånade av konstmuseet, ibland registreras i kultur- och fritidsnämndens register. Men denna registrering görs inte alltid. Den konstansvarige framhåller att meningen har varit att inte registrera konstmuseets tavlor i registret. 

• Två av de granskade enheterna har egna förteckningar över konsten (detta ska man ha, min anmärkning). Den ena enhetens register uppdaterades under år 2011 och den andra enhetens register uppdaterades senast år 2004.

Varför man gör stöldmärkning torde vara uppenbart. Det handlar om att säkra kommunens egendom i händelse av stöld. Dessutom är det inte helt oviktigt rent försäkringsmässigt att tavlor är registrerade, fotograferade och värdesatta på ett riktigt sätt. Konst som inte används ska återlämnas till kultur- och fritidsnämndens förråd, inte ligga i garderober. Bristerna visar att rutinerna inte är kända, helt enkelt.

Förutom de generella iakttagelserna så tar granskningsrapporten också upp lite mer specifika resultat under de olika förvaltningar som man gjort stickprov på. Här finns ett par uppseendeväckande saker under Omsorgsnämnden. Jag citerar igen:

"Kultur och fritidsförvaltningen har inte genomfört någon inventering av enheter under omsorgsnämnden sedan granskningen år 2005. Vårt stickprov visar att det finns stora brister. Hos granskade enheterna inom omsorgsnämnden finns konst från kultur- och fritidsförvaltningen, konstmuseet och konst som blivit kvar efter omsorgstagare. 

Inom en enhet står det i registret att en tavla är placerad i expeditionen. Vid samtal med enhetens vaktmästare framkom att denna expedition byggdes bort vid renovering på 1990-talet. 

Vid ett av stickproven framkom att en mängd tavlor slängts. Varken enhetschefen eller personalen kunde svara på om dessa var märkta eller inte. På samma enhet fanns även ett antal konstverk med en annan typ av märkning. Enhetschefen kunde inte svara på vad detta var för konstverk. 

I samband med stickprov har det framkommit att personalen saknar kunskap om vilka system och rutiner som är beslutade avseende kommunens konsthantering."

Här blir bristerna i konstregistret väldigt uppenbara, liksom vad som kan hända om rutinerna för hantering av konst inte är kända: tavlor slängs istället för att återlämnas till kultur- och fritidsförvaltningen. Så bör man givetvis inte hantera kommunens egendom, inköpt för skattepengar.

Den revisionella bedömningen, ur granskningsrapporten:

Har kultur- och fritidsnämnden tillräcklig intern kontroll över kommunens konsthantering?
Vi bedömer att kultur- och fritidsnämndens interna kontroll över kommunens konsthantering inte är tillräcklig. Även om kultur- och fritidsnämnden har dokumenterade system och rutiner för kommunens konsthantering måste systemen och rutinerna göras kända ute i verksamheterna för att hanteringen ska bli ändamålsenlig. 

Vi bedömer att kultur- och fritidsnämnden måste arbeta med att tydliggöra system och rutiner ute i verksamheterna. 

Vi bedömer även att konstregistret behöver gås igenom ytterligare. Detta baserar vi på att stickprovskontrollen visar många brister i form av felregistreringar, otydliga placeringsangivelser och att fel fotografier har kopplats till fel konstverk i registret.

Denna granskningsrapport skickas nu till Kultur- och fritidsnämnden för yttrande.

Kluvet värre i Kalmar

Det råder lite av "hela havet stormar" i kommunpolitiken i Kalmar. Tillväxtgruppen, med Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet bildar någon slags informell politisk koalition, samtidigt som det formellt sett är Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som bildar politisk majoritet i kommunen.

Tillväxtgruppens existens försvaras ofta - inte minst från socialdemokratiskt håll - med att breda lösningar är nödvändigt för Kalmar bästa. Att blockpolitik är fördummande och skapar låsningar. Själv upplever jag inte att det någonsin funnits någon stark blockpolitik i Kalmar, vare sig under nuvarande politisk ledning eller tidigare.

I förra veckan öppnade Miljöpartiet dörren för ett samarbete med Alliansen. En utsträckt hand som Moderaterna snabbt meddelade att de skulle ta. Det svaret är knappast förvånande, eftersom en koalition med MP skulle öka möjligheterna för Allianspartierna att få majoritet efter valet 2014. Miljöpartiet blev som bekant utkastade från den politiska majoritetssamverkan i våras. Det är därför inte heller speciellt konstigt att de söker nya former för samverkan på annat håll.

I dag tar Moderaterna dock tillbaka den utsträckta handen. Man tar inte tillbaka handen, man sätter ner foten rejält, och gruppledaren P-O Jonsson betonar att "Moderaterna arbetar tillsammans med Socialdemokraterna i tillväxtgruppen och att eventuella diskussioner med andra partier inte får ske förrän efter valet". Här kan man bara notera att det tredje partiet i tillväxtgruppen, Centerpartiet, verkar ha fallit bort.

Hur detta ska tolkas är oklart. Om man inte får diskutera med "andra partier" så har ju Moderaterna just upplöst Allianssamarbetet, eftersom KD och FP inte ingår i Tillväxtgruppen. Samtidigt finns en överenskommelse mellan Allianspartierna om hur man ska samarbeta i kommunens nämnder, och en valteknisk samverkan som gjordes efter valet 2010.

Förre folkpartiledaren Gunnar Helén myntade en gång uttrycket "Att vara liberal är att vara kluven". Förutsatt att Heléns bevingade ord är sanna, så har vi just nu väldigt liberala moderater i Kalmar.


PS.
Nyheten om att Moderaterna skulle träffa Miljöpartiet fick det kommunalrådet Johan Persson (S) "att se rött", enligt Östran. Den socialdemokratiska synen på breda överenskommelser och uppluckrad blockpolitik är uppenbarligen, för att återknyta till Gunnar Heléns uttryck, extremt liberal.
DS.

Smått och gott

I dag presenterar Alliansen i Landstinget i Kalmar län våra gemensamma budgetyrkanden till landstingsplanen 2013-2015. Det har varit en hel del slit - men jag tror den som slitit allra mest är vår samordnare Johan Gustafsson - jag hoppas han unnar sig lite ledighet framöver.

Själva förslagen lär jag återkomma till, när de har presenterats. Det som redan är känt är ju att vi vill göra om samtliga länets ambulansstationer till jourstationer, dvs att de ska ha 90 sekunders utryckningstid istället för 5 minuter, som det är på sina håll idag.

* * *

Själv har jag suttit i möte med kommunrevisionen hela dagen, vi behandlade bland annat fyra granskningsrapporter som ska vidare till olika nämnder inom kommunen för yttrande. Exakt vad rapporterna handlar om tänker jag inte gå in på, åtminstone inte förrän dagens protokoll är justerat. Men det ska bli intressant att se vad nämnderna svarar.

* * *

I natt är det presidentval i USA. Jag läser på Johan Perssons blogg att Fredrik Persson, socialdemokraternas politiske sekreterare i Kalmar, har valvaka. Även undertecknad kommer följa valet i natt, men någon valvaka organiserar jag inte, snål smålänning som jag är.

Är man intresserad av amerikansk politik så kan jag rekommendera Mathias Sundins bok "Till varje pris", som är en politisk thriller som handlar om den fiktive svenskamerikanske senatorn Mark Eriksson. Boken är både spännande och lärorik. Sundin är till vardags kommunalråd (FP) i Norrköping, just nu även riksdagsledamot, och flitigt anlitad expertkommentator vad gäller amerikansk politik.

Sundin driver också bloggen Amerikanskpolitik.se som är mycket läsvärd för den som vill följa just amerikansk politik.

Vad jag tror? Det lutar åt Obama. En viss osäkerhet finns alltid när mätningarna är jämna, men den sittande presidenten har ett litet övertag i de allra flesta undersökningarna.

* * *

Jessica Rydell (MP) skriver bra om abortmotståndet som finns - på höga nivåer - inom EU. Det är därför det är viktigt - jag har skrivit om det förut - att Sverige aktar sig för att låta abortfrågan avgöras på EU-nivå. Man kan nämligen inte vara säker på att vår syn på abort vinner en majoritet bland EU-länderna. Även en kompromiss skulle säkerligen innebära en försämring jämfört med idag.

Därmed inte sagt att man inte kan slåss för kvinnors rättigheter i hela Europa. Men man riskerar alltså den svenska aborträtten om man låter EU bestämma i frågan. Det finns exempel på när det skett.

Som Johan Ingerö, numera presschef hos Göran Hägglund (KD), skrev år 2009:

"Bara den som anser att Sveriges abortlagar bör skärpas kraftigt - eller som helt saknar politiskt omdöme - kan önska sig en EU-harmonisering av abortlagstiftningen."

* * *

Annars då? Tja, det har varit väldigt mycket inläsning, mycket möten, resor och mycket skrivande på olika håll. Då kan bloggen bli lidande, och det har den också blivit.