Arnholm, ekonomiska prognoser och vallagskommitténs betänkande

Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni meddelade för något år sedan att hon inte ämnade ställa upp för omval år 2014. Det är därför fullt logiskt att hon nu, en god tid innan valet, lämnar sin post. Jag har inte alltid varit överens med de åsikter hon gett uttryck för, men det råder ingen tvekan om att hon är en modig, driftig och duktig person.

Efterträdaren Maria Arnholm har jag aldrig träffat, eller lyssnat på, men hon har onekligen en gedigen erfarenhet från både politik och näringsliv. Jag tror hon kommer göra ett bra jobb, hennes erfarenheter från tidigare regeringsarbete kommer säkert väl till pass.

* * *

Läst de flesta av landstingets verksamhetsplaner för 2013-2015. Det är ingen speciellt uppmuntrande läsning, åtminstone inte när man tittar på ekonomin. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen räknar med ett underskott för 2013 på 70 miljoner kronor. I fjolårets verksamhetsplan beräknades ett underskott på 60 miljoner, det blev 84 miljoner minus till sist. Då är inte kostnaderna för köpt vård och läkemedel inräknade.

Förvaltningen räknar alltså med att kunna hämta hem ungefär 14 miljoner kronor i år, från -84 miljoner i fjol till -70 för år 2013. Samtidigt finns ett beslut i landstingsfullmäktige om att alla verksamheter ska ha en ekonomi i balans år 2013.

... ja, och så är det den där detaljen om kostnader för köpt vård och för läkemedel. Räknar man in dessa två, så blev underskottet i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 110 miljoner kronor förra året. Rätt långt ifrån landstingsplanens vackra ord om verksamheter i ekonomisk balans, alltså.


* * *

Snubblade, som man kan göra, in på ett delbetänkande i förra veckan. Betänkandet (pdf) kommer från 2011 års vallagskommitté och bär den übercoola titeln "Proportionalitet i val samt förhandsanmälan av partier och kandidater (SOU 2012:94)".

Betänkandet rör tämligen tekniska saker - beräkning av utjämningsmandat och den byråkratiska processen som föregår en valsedelsframställan mm - men även ett par saker som kanske kan vara av större allmänt intresse. Dels föreslår man att partisymboler ska tillåtas på valsedlarna. Dels föreslår man som sagt ändringar i hur utjämningsmandaten till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige (man föreslår införande av utjämningsmandat i kommunvalen) ska beräknas.

I korthet kan man säga att vallagskommittén föreslår att fasta mandat i en valkrets ska kunna återföras, ifall ett parti fått "för många" mandat i proportion till andelen röster. De återförda mandaten ska då fördelas bland övriga partier i respektive valkrets. Ungefär så. Mandaten ska på detta sätt fördelas mer proportionellt, men jag vill understryka att detta bara är ett förslag.

Vallagskommittén lämnar en del förslag kring valkretsindelning i de olika valen, här blir det återigen lite tekniskt, men ändå av intresse. Ur sammanfattningen, sidan 15:

Mot denna bakgrund och med hänsyn till de överväganden i övrigt som redovisats i fråga om kommunal valkretsindelning föreslår kommittén att skyldigheten att dela in landsting i valkretsar tas bort. Huvudregeln blir alltså att ett landsting utgör en valkrets. Varje landsting ska dock ha möjlighet att valkretsindela. För att förhindra en alltför långt driven uppdelning i valkretsar behålls den nuvarande bestämmelsen om att en valkrets bör beräknas få minst åtta fasta valkretsmandat.

Landstinget i Kalmar län har idag sex valkretsar: Kalmar, Öland, Emmaboda-Nybro-Torsås, Högsby-Oskarshamn-Mönsterås, Vimmerby-Hultsfred samt Västervik. Tanken med lokala valkretsar är att garantera en lokal representation i den beslutande församlingen.

Vad som händer om vallagskommitténs förslag blir verklighet är förstås svårt att säga. Kravet på valkretsindelning försvinner, och huvudregeln ska vara att landstinget utgör en enda valkrets. Men kommer partierna acceptera en ökad proportionalitet i mandatfördelningen på bekostnad av lokala valkretsar, med allt vad det innebär av garantier för lokal representation i den beslutande församlingen? Det återstår att se.

Hur som helst så tror jag inte ölänningarna är jättesugna på att ge upp den egna valkretsen, som ju skulle ligga risigt till om grundkravet om minst åtta fasta valkretsmandat skulle skärpas ytterligare (efter valet 2010 finns sex mandat från Öland i landstingsfullmäktige). Även Hultsfred-Vimmerby ligger - på sikt - i farozonen.

En tröst i sammanhanget kanske kan vara att förändringarna föreslås först från valet 2018. Den enda förändringen som föreslås från 2014 är att de som ska kandidera och stå på valsedlar aktivt måste lämna in ett samtycke för att bli valbar som ledamot eller ersättare.