OECD riktar kritik mot skolhälsovården i Sverige. Ska man sammanfatta kritiken så går den ut på att personal visserligen finns, men att de inte har tillräckligt med tid för att jobba med framförallt psykisk ohälsa hos ungdomarna.
"OECD konstaterar att det är de unga som är värst drabbade av psykisk ohälsa. En av fyra 16—18-åringar i Sverige lider av detta, och mest drabbade är de som varken studerar eller arbetar."
När Landstinget i Kalmar län lägger ner samtalsmottagningarna för Unga Vuxna - inom kort så stänger exempelvis mottagningen i Västervik - så menar de att ungdomarna bland annat ska kunna söka sig till elevhälsan på skolorna. Men de som är mest drabbade av psykisk ohälsa är de ungdomar som inte går i skolan, och därmed rimligen inte har någon kontakt med elevhälsan.
Detta är ett typexempel på bristande samverkan och undermåliga konsekvensanalyser inför beslut, som leder till att sjuka människor trillar "mellan stolarna". Att Unga Vuxna en gång startade upp var för att kunna fånga upp ungdomar som befann sig i gränslandet mellan barn- och ungdomspsykiatri och vuxenpsykiatrin, och att fånga upp dem i ett tidigt skede.
Den rödgröna majoriteten i landstinget lägger alltså ner samtalsmottagningar och hänvisar de värst drabbade ungdomarna till en verksamhet som de inte har tillträde till. Det är inget annat än ett politiskt haveri.
0 comments:
Post a Comment