Problemet med detta förslag är att man då mäter ett snitt på länsnivå, trots att det ser väldigt olika ut i länets kommuner. I tätorterna når man, enligt utredningen, 96% av befolkningen inom 20 minuter medan siffran är avsevärt lägre på landsbygden. För länet som helhet når man knappt 80% inom 20 minuter, och endast genom att "korrigera statistiken" når man 85% idag.
Ett gemensamt mål, ett genomsnitt, för hela länet riskerar alltså att cementera de olikheter som finns. Dessutom är det patientfrånvänt, eftersom detta sätt att mäta utgår från verksamheten (ambulansorganisationen i länet), och inte från patientens perspektiv.
Alliansen yrkade att 85% av länets invånare ska nås inom 20 minuter, oavsett vilken kommun de bor i. Vi vill alltså ha samma mål för varje enskild medborgare - inte ett snittmål som innebär att man resignerar inför de de stora olikheter som finns inom länet. Men de rödgröna röstade ner vårt förslag. I vanlig ordning sätter de systemet före patienten.
Medborgarna får helt enkelt olika valuta för sina skattepengar beroende på om de bor i t ex Gamleby eller Kalmar. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Landstinget i Kalmar län har, som Christer Jonsson (C) skriver, därmed antagit ett mål som diskriminerar invånarna på landsbygden.
Dessutom konstaterade revisorerna i sin rapport kring ambulansverksamheten att beslut av den här typen är strategiskt viktiga och att de bör tas av de folkvalda i landstingsfullmäktige. Inte heller detta ville de rödgröna lyssna på, man expressnedrustar både patientsäkerheten och demokratin. Det rödgröna beslutet kommer, som Pierre Edström (FP) konstaterar, slå hårt mot invånarna i glesbygden.
"Var och en som bor i Kalmar län ska ha rätt till vård i tid, på lika villkor och efter behov." skriver de rödgröna i sitt förord till landstingsplanen 2011-2013. Efter dagens beslut kan jag konstatera att deras fagra ord är kvalificerat skitsnack.
0 comments:
Post a Comment