Regionfrågan rullar på

Regionfrågan har blivit ett oväntat hett diskussionsämne så här på sluttampen. I partierna har den debatterats i mer eller mindre intensiva omgångar de senaste 10 åren. Men först när regeringen gav Mats Sjöstrand i uppdrag att utreda statens framtida indelning, och SKL började rita kartor, blev det riktig fart. När en kritisk massa av politiker börjat diskutera en sak, då finns däri ett givet nyhetsvärde, och då hakar media på. Sen är bollen i rullning.

Folkpartiet i Kalmar län har haft interna diskussioner, både i lokalföreningarna och i förbundsstyrelsen, det har gjorts förslag till yttranden och hållits remissrundor. Länsförbundets officiella hållning blev klar i slutet av förra veckan: vi förordar en Östra Götalandsregion med Småland, Öland, Blekinge och Östergötland som förstahandsalternativ.

Sju av länets tolv föreningar föredrar denna lösning. De som inte har det som förstahandsalternativ är ändå öppna för möjligheten om deras huvudalternativ - oftast en regionbildning med Skåne - skulle falla.

I denna process gäller det dock att inte vara alltför låst. Det är min personliga och ytterst bestämda uppfattning. Vi ska också ha klart för oss att alla inte kommer få precis det slutresultat som man vill ha. Vi ser exempelvis hur Jönköping, som i flera månader verkat vara "låsta" vid en egen regionbildning, nu börjar vackla. Situationen förändras nästan dagligen, och man måste laga efter läge.

Det sämsta vi kan göra är att inte göra någonting, vi ska givetvis i så stor utsträckning som möjligt kontrollera vår egen framtid. I höst måste vi ta beslut.