Detta är det 2500:e inlägget på denna blogg. Det ska vi givetvis fira rejält. Jag föreslår att man lyssnar på denna gamla goding när man läser resten av inlägget:
Numera blir det rätt sporadiskt med blogginläggen, iallafall jämfört med för några år sedan. Toppåret 2009 publicerades inte mindre än 608 inlägg, vilket är osannolikt många. Då var man på topp, men sedan dess har bloggproduktiviteten dalat rejält.
På dekis, på nedgång, slut som artist - kär bloggare har många namn. Men 2500 inlägg, det är väl ändå något speciellt, eller? Bloggen gav sig ut på stan för att fråga folk vad de tycker:
Nils Ulfsson, styrelseproffs
- Tvåtusenfemhundra inlägg? Det låter som en väldigt lång fullmäktigedebatt, tycker jag. Det hade jag aldrig tillåtit. Håller man på för länge så kan folk inte ta sig hem från mötet med kollektivtrafiken.
Per Johansson, borgmästare
- Det är lite synd att inläggen blivit färre. Blogginlägg om Kalmar är bra för Kalmar. För Kalmar är det bra. Kalmar är det bra för. Bra för Kalmar är det. Kalmar. Kalmar!
Handers Enriksson, indexjusterare
- Jag tycker inte man behöver blogga. Jag har visserligen letat efter en bloggfunktion i Powerpoint, men inte hittat någon. Finns det inte i Powerpoint, så är det i regel onödigt.
Höger Petberg, bloggare
- Äh, 2500 inlägg, det är väl ungefär vad jag skriver i månaden. Man får skriva på som fan om man ska ligga före gubbarna på S-info!
PS.
Inlägget kan innehålla spår av satir.
DS.
Sunday, October 28, 2012
Friday, October 26, 2012
Inte elak
Den 1 januari höjdes landstingsskatten. Motiveringen bakom höjningen var en satsning på utbyggd kollektivtrafik. Ungefär 100 miljoner kronor, av de 125 miljoner skattehöjningen gav, skulle läggas på kollektivtrafik.
Nu läggs mängder av busslinjer ner, och ännu fler linjer får minskad turtäthet. På sedvanligt företagslingo, eller byråkratiskt fikonspråk, kallas detta för "en satsning på närtrafik", eftersom man tänker ersätta den linjelagda trafiken med just närtrafik, som är anropsstyrd. Närtrafik får man beställa, en eller två timmar innan man vill åka, beroende på var i länet man bor.
Förändringen - neddragningen - ska spara ungefär 10 miljoner kronor åt KLT, som har stora ekonomiska underskott att få ordning på.
Jag noterar dock att den så kallade Bockabanan - tåglinjen mellan Nässjö och Oskarshamn - inte berörs av förändringarna. De senaste prognoserna som jag hört säger att linjen kostar ungefär 12 miljoner att driva i år, och att intäkterna ser ut att bli 800 000 kr. Bockabanan gör alltså ett underskott på drygt 11 miljoner kronor under 2012.
Vore man nu elak, så skulle man kunna jämföra kostnaden för Bockabanan med besparingen och ställa dem emot varandra. Man skulle kunna påstå att länets bussresenärer får sämre utbud för att KLT ska kunna finansiera ett lokalpolitiskt prestigeprojekt.
Men det skulle jag aldrig göra. Man vill ju inte vara elak.
Nu läggs mängder av busslinjer ner, och ännu fler linjer får minskad turtäthet. På sedvanligt företagslingo, eller byråkratiskt fikonspråk, kallas detta för "en satsning på närtrafik", eftersom man tänker ersätta den linjelagda trafiken med just närtrafik, som är anropsstyrd. Närtrafik får man beställa, en eller två timmar innan man vill åka, beroende på var i länet man bor.
Förändringen - neddragningen - ska spara ungefär 10 miljoner kronor åt KLT, som har stora ekonomiska underskott att få ordning på.
Jag noterar dock att den så kallade Bockabanan - tåglinjen mellan Nässjö och Oskarshamn - inte berörs av förändringarna. De senaste prognoserna som jag hört säger att linjen kostar ungefär 12 miljoner att driva i år, och att intäkterna ser ut att bli 800 000 kr. Bockabanan gör alltså ett underskott på drygt 11 miljoner kronor under 2012.
Vore man nu elak, så skulle man kunna jämföra kostnaden för Bockabanan med besparingen och ställa dem emot varandra. Man skulle kunna påstå att länets bussresenärer får sämre utbud för att KLT ska kunna finansiera ett lokalpolitiskt prestigeprojekt.
Men det skulle jag aldrig göra. Man vill ju inte vara elak.
Tuesday, October 23, 2012
Ja, felet är ditt, Bergstrand
Jag undrar hur läget är i Kalmar FF, egentligen.
Alla som såg söndagens match mot Malmö FF såg också hur det nya spelsystemet - det tredje på lika många matcher - skapade förvirring och osäkerhet i laget. Tränaren Nanne Bergstrand påstår att det var ett 3-4-3, men det såg ut som ett 5-3-2, de gånger man såg några linjer överhuvudtaget. När ett 3-4-3 ser ut som ett 5-3-2 på planen, så säger det väl även något om hur vana spelarna är vid positionsspelet.
Det återstår tre omgångar av Allsvenskan 2012, och Kalmar FF löper alltjämt risken att åka ur. Sant, den risken är liten, men den finns. Jag har full förståelse för att en tränare testar olika spelmodeller, men den experimentverkstad som Bergstrand bedriver lämpar sig bättre för träningsmatcher än en slutspurt i ligan. Vid det här laget bör man ha en väl inkörd och intränad spelmodell, en modell man tror på och som man putsat på över en längre tid.
Men Bergstrand letar uppenbarligen, efter 27 omgångar, fortfarande efter rätt spelsystem. Nu börjar allt mer kritik inifrån spelargruppen leta sig ut, både mot hattandet med uppställningen men även mot ledarskapet som sådant. Det är inte konstigt, och det kanske till och med hänger ihop. Ständiga byten och förändringar kan skapa en känsla av otrygghet, och vi som står utanför får känslan av att tränaren inte själv tror på sin modell. Man får liksom ett intryck av att man famlar efter något som ska fungera, och det ligger nära till hands att tro att även spelarna får den känslan.
Kalmar FF förlorade matchen mot Malmö FF, och man förlorade den i den första halvleken. I andra halvlek, när KFF gått över till 4-4-2, ett spelsystem som spelarna är mer vana vid, så såg det mycket bättre ut. Efter matchen skyllde dock Bergstrand förlusten på spelarna. Det var "inte systemet, utan utförandet", som brast, enligt honom. Visst, man kan argumentera för att spelare på allsvensk nivå ska kunna hantera olika sätt att spela på, men uppenbarligen var spelarna inte färdiga att spela 3-4-3 mot Malmö FF, och det borde Bergstrand - som följer spelarna dagligen - rimligen kunnat bedöma innan de gick ut till match.
I dag skriver Barometerns sportkrönikör Peter Ahlén det som jag tror många tänker: "Felet är ditt, Bergstrand". Jag kan bara hålla med.
PS.
Det är för övrigt obegripligt att Erik Israelsson inte fick starta matchen.
DS.
Alla som såg söndagens match mot Malmö FF såg också hur det nya spelsystemet - det tredje på lika många matcher - skapade förvirring och osäkerhet i laget. Tränaren Nanne Bergstrand påstår att det var ett 3-4-3, men det såg ut som ett 5-3-2, de gånger man såg några linjer överhuvudtaget. När ett 3-4-3 ser ut som ett 5-3-2 på planen, så säger det väl även något om hur vana spelarna är vid positionsspelet.
Det återstår tre omgångar av Allsvenskan 2012, och Kalmar FF löper alltjämt risken att åka ur. Sant, den risken är liten, men den finns. Jag har full förståelse för att en tränare testar olika spelmodeller, men den experimentverkstad som Bergstrand bedriver lämpar sig bättre för träningsmatcher än en slutspurt i ligan. Vid det här laget bör man ha en väl inkörd och intränad spelmodell, en modell man tror på och som man putsat på över en längre tid.
Men Bergstrand letar uppenbarligen, efter 27 omgångar, fortfarande efter rätt spelsystem. Nu börjar allt mer kritik inifrån spelargruppen leta sig ut, både mot hattandet med uppställningen men även mot ledarskapet som sådant. Det är inte konstigt, och det kanske till och med hänger ihop. Ständiga byten och förändringar kan skapa en känsla av otrygghet, och vi som står utanför får känslan av att tränaren inte själv tror på sin modell. Man får liksom ett intryck av att man famlar efter något som ska fungera, och det ligger nära till hands att tro att även spelarna får den känslan.
Kalmar FF förlorade matchen mot Malmö FF, och man förlorade den i den första halvleken. I andra halvlek, när KFF gått över till 4-4-2, ett spelsystem som spelarna är mer vana vid, så såg det mycket bättre ut. Efter matchen skyllde dock Bergstrand förlusten på spelarna. Det var "inte systemet, utan utförandet", som brast, enligt honom. Visst, man kan argumentera för att spelare på allsvensk nivå ska kunna hantera olika sätt att spela på, men uppenbarligen var spelarna inte färdiga att spela 3-4-3 mot Malmö FF, och det borde Bergstrand - som följer spelarna dagligen - rimligen kunnat bedöma innan de gick ut till match.
I dag skriver Barometerns sportkrönikör Peter Ahlén det som jag tror många tänker: "Felet är ditt, Bergstrand". Jag kan bara hålla med.
PS.
Det är för övrigt obegripligt att Erik Israelsson inte fick starta matchen.
DS.
Wednesday, October 17, 2012
Löftet höll inte ens i en månad
I en intervju i Barometern den 18 september pressades Anders Henriksson, landstingsråd (S) och landstingsstyrelsens ordförande, om priserna i länets kollektivtrafik:
I går fick vi den rödgröna landstingsmajoritetens förslag till landstingsplan för 2013-2015. På sidan 45, under rubriken "Index för trafik och hälsovalsuppdraget", står följande:
I september säger Henriksson "inga fler höjningar" av priserna i kollektivtrafiken. I oktober föreslår han, och den övriga rödgröna majoriteten, en "indexjustering av kollektivtrafiktaxan" varje år. Löftet som gavs i intervjun med Barometern höll alltså inte ens i en månad.
Kan du lova att det inte blir fler prishöjningar?Det var ett mycket tydligt löfte. Priserna i kollektivtrafiken ska inte höjas. Åtminstone inte innan valet 2014.
– Det blir inga fler höjningar under den här mandatperioden.
I går fick vi den rödgröna landstingsmajoritetens förslag till landstingsplan för 2013-2015. På sidan 45, under rubriken "Index för trafik och hälsovalsuppdraget", står följande:
"Indexjustering av kollektivtrafiktaxan ska ske årligen enligt branschindex (BTPI). Därutöver sker ingen justering av taxan under 2013-2015. I branschindex ingår lokalindex, fordonsförsäkring, personalindex, petroleum, fordonsindex och fordonsskatt."Jojo. En årlig justering av taxan - enligt ett index som styrs av bland annat lokal-, bränsle-, personal- och försäkringskostnader - innebär givetvis en justering uppåt. I klarspråk högre taxor, högre biljettpriser. Varje år.
I september säger Henriksson "inga fler höjningar" av priserna i kollektivtrafiken. I oktober föreslår han, och den övriga rödgröna majoriteten, en "indexjustering av kollektivtrafiktaxan" varje år. Löftet som gavs i intervjun med Barometern höll alltså inte ens i en månad.
Monday, October 15, 2012
Medborgarmöte i Oskarshamn, landstingsplanen och Netflix
Det "kokar" i Oskarshamn. Efter de föreslagna förändringarna för röntgenverksamheten vid sjukhuset bjöd därför flera olika föreningar in till en hearing idag, måndag. Samtliga partier i landstingsfullmäktige medverkade på scenen och fick ge sin bild, sin vision och sina tankar både om radiologin men även om sjukvården i ett större och längre perspektiv.
Folkets park var knökfullt, åsikterna om exakt antal åhörare går isär, men jag skulle tro att ungefär 400 personer var på plats. Sjukvården väcker känslor, och det är i grunden något bra att människor är engagerade i sin regions utveckling. Bland åhörarna fanns även personal från sjukhuset, som berättade om ett motförslag de gärna ville att landstingsråden skulle ta till sig.
Själv förde jag minnesanteckningar på det som sades. Det blev ett nätt litet dokument på 12 sidor, eller drygt 43 000 tecken. Vad som kommer ut av detta vet vi inte än, men Alliansen tyckte att det motförslag som presenterats från verksamheten borde utredas, räknas på, så att man kan jämföra det med förslaget som nu ligger. Som jag uppfattade det fick det också stöd hos majoriteten, även om det var tydligt att en sådan utredning/jämförelse enligt dem inte skulle få förändra den pågående processen.
* * *
I morgon får vi majoritetens förslag till landstingsplan för 2013-2015. Några satsningar har presenterats - bit för bit á la regeringens budgetproposition - bland annat på dialysvård, sjukhusmaten samt AT-läkare. Men en budget är svårbedömd innan man sett den i sin helhet. Tydligen fanns det större reformutrymme nästa år än vad man signalerat tidigare (medvetet eller ej, är frågan?), utjämningssystemet sägs vara orsaken, men som sagt, det är svårt att bedöma utan att ha hela bilden.
* * *
I dag lanserades Netflix i Sverige. Har testat det lite smått nu i kväll, och det verkar bra. Programmet är löjligt användarvänligt, om inte annat. Såna här prenumerationstjänster, där man kan streama innehåll när man vill mot en inte alltför blodig månadsavgift (Netflix är gratis att testa, kostar sedan 79 kr/mån), tror jag är framtiden. Någon har kallat det för ett Spotify för film och tv, och något ligger det i det. Är det någon funktion jag saknar såhär rent spontant så är det ett offline-läge. I Spotify, till exempel, kan man lägga sina spellistor i offlineläge vilket innebär att datorn/mobilen "cachar" filerna lokalt, så man kan spela upp dem även när man saknar en snabb internetuppkoppling.
Jag inser dock problematiken med offlineläge i mobiler. Filmer tar avsevärt mycket större plats än musik på hårddisken, och risken är väl att många mobiler skulle bli proppfulla ganska snabbt. Men det borde vara möjligt att köra enstaka tv-avsnitt i offlineläge.
* * *
Nu blir det inte mer idag. I morgon är en ny dag, med nya möten och nya utmaningar.
Jag inser dock problematiken med offlineläge i mobiler. Filmer tar avsevärt mycket större plats än musik på hårddisken, och risken är väl att många mobiler skulle bli proppfulla ganska snabbt. Men det borde vara möjligt att köra enstaka tv-avsnitt i offlineläge.
* * *
Nu blir det inte mer idag. I morgon är en ny dag, med nya möten och nya utmaningar.
Friday, October 12, 2012
Ditt och datt
När man nu står med fötterna i både landstings- och kommunvärlden blir likheterna väldigt tydliga. Inte minst inom ekonomin. Både Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun visar underskott i sina verksamheter - det vill säga sina förvaltningar, där själva vården, omsorgen, utbildningen, servicen utförs. Att både kommun och landsting ändå kommer kunna visa plusresultat för 2012 hänger samman med ökade intäkter utifrån, framför allt ökade skatteintäkter och återbetalningen av försäkringspremier från AFA.
Alliansregeringens politik har fått mycket kritik från sina håll. Nu när samma politik bidrar till ökade skatteintäkter, samt att kommuner och landsting får "återbäring" för sina försäkringspremier, hörs inga klagorop. Märkligt.
* * *
EU får alltså Nobels fredspris i år. Som någon lite elakt skrev på Twitter; undrar om de vill ha prispengarna i norska kronor eller i euro?
* * *
Lite elak är även Johan Norberg, som på Facebook skriver: "The Nobel prize is sufficient to fund the EU Common Agricultural Policy's destruction of food markets and third world countries for 14 minutes."
Han får visserligen lite mothugg i kommentarerna. Någon påstår att prispengarna täcker nio minuter, inte 14.
* * *
Kallskänkens "Gangnam style" är förmodligen årets lokala marknadsföringsstunt. Fattades bara sidleds-versionen av dansen också. Men det kanske kommer?
* * *
I dag kan vi läsa att papperskvitton snart är ett minne blott. I framtiden kommer vi få våra kvitton digitalt, via sms eller mejl. Smidigt för oss konsumenter, dock kanske inte direkt vad pappersindustrin ville höra just nu. Men visst ska det bli skönt att slippa rota igenom drivvis av kvitton för att hitta nödkontanterna man ändå släpar på, den där tjugolappen man vet med sig finns där, nånstans, i pappershögen.
* * *
Att det sedan i våras finns en av regeringen utsedd samordnare och en länsstyrelseövergripande arbetsgrupp för att stärka glasriket verkar ha gått S-distriktet i Kalmar län förbi. Trots att bland andra Markus Lund (S), kommunalråd i Nybro (ingår i styrgruppen) undertecknat arbetsgruppens första delrapport som kom i augusti.
Delrapporten tar bland annat upp saneringsfrågan:
"För att utveckla glasrikeregionen krävs också förbättrade fysiska och kulturella förutsättningar. Åtgärder såsom sanering av samtliga deponier i glasrikeregionen är förutsättning för att skapa möjlighet för kommande investeringar och en attraktivare besöksdestination."
Alla verkar således inse vad som behöver göras, även om alla inte insett det riktigt lika snabbt. Nu ska det bara göras något åt saken också, men med gemensam insikt bör rimligen gemensamt agerande inte ligga alltför långt bort.
* * *
Trevlig helg!
Alliansregeringens politik har fått mycket kritik från sina håll. Nu när samma politik bidrar till ökade skatteintäkter, samt att kommuner och landsting får "återbäring" för sina försäkringspremier, hörs inga klagorop. Märkligt.
* * *
EU får alltså Nobels fredspris i år. Som någon lite elakt skrev på Twitter; undrar om de vill ha prispengarna i norska kronor eller i euro?
* * *
Lite elak är även Johan Norberg, som på Facebook skriver: "The Nobel prize is sufficient to fund the EU Common Agricultural Policy's destruction of food markets and third world countries for 14 minutes."
Han får visserligen lite mothugg i kommentarerna. Någon påstår att prispengarna täcker nio minuter, inte 14.
* * *
Kallskänkens "Gangnam style" är förmodligen årets lokala marknadsföringsstunt. Fattades bara sidleds-versionen av dansen också. Men det kanske kommer?
* * *
I dag kan vi läsa att papperskvitton snart är ett minne blott. I framtiden kommer vi få våra kvitton digitalt, via sms eller mejl. Smidigt för oss konsumenter, dock kanske inte direkt vad pappersindustrin ville höra just nu. Men visst ska det bli skönt att slippa rota igenom drivvis av kvitton för att hitta nödkontanterna man ändå släpar på, den där tjugolappen man vet med sig finns där, nånstans, i pappershögen.
* * *
Att det sedan i våras finns en av regeringen utsedd samordnare och en länsstyrelseövergripande arbetsgrupp för att stärka glasriket verkar ha gått S-distriktet i Kalmar län förbi. Trots att bland andra Markus Lund (S), kommunalråd i Nybro (ingår i styrgruppen) undertecknat arbetsgruppens första delrapport som kom i augusti.
Delrapporten tar bland annat upp saneringsfrågan:
"För att utveckla glasrikeregionen krävs också förbättrade fysiska och kulturella förutsättningar. Åtgärder såsom sanering av samtliga deponier i glasrikeregionen är förutsättning för att skapa möjlighet för kommande investeringar och en attraktivare besöksdestination."
Alla verkar således inse vad som behöver göras, även om alla inte insett det riktigt lika snabbt. Nu ska det bara göras något åt saken också, men med gemensam insikt bör rimligen gemensamt agerande inte ligga alltför långt bort.
* * *
Trevlig helg!
Wednesday, October 10, 2012
Delårsbokslut Kalmar kommun t o m augusti 2012
I dag var jag alltså på mitt första möte med kommunrevisionen. Det är ett gott gäng, med högt i tak och många engagerade individer, som kom med många kloka tankar. Mötet var också lärorikt, även om jag har kläm på en del så är detta ett delvis nytt sätt att jobba på för min del. Vad som sägs på mötena stannar där, åtminstone tills det kommer på pränt i form av olika skrivelser.
Kommunrevisorerna är opartiska i sin granskning. Givetvis är ledamöterna utsedda av sina respektive partier, men vi är valda av kommunfullmäktige och granskningen ska vara opartisk. Det är inte partifärgen hos ledamöterna i nämnden som spelar roll när man granskar en nämnd eller en styrelse, utan hur funktionen - uppdraget - sköts. Revisorerna har delat upp arbetet mellan sig, där vissa kommunrevisorer följer vissa förvaltningar och kommunala bolag särskilt, och man jobbar i "team", kan man säga. Båda blocken finns med i varje team, vilket ytterligare understryker att vi inte granskar verksamheten som partirepresentanter utan som kommunfullmäktiges - i förlängningen medborgarnas - representanter.
Partipolitiken kommer jag därför lämna därhän i dessa inlägg. Jag är förvisso partimärkt så det skriker om det, och jag har funderat på om jag överhuvudtaget ska blogga om saker som jag finner intressanta inom uppdraget som kommunrevisor, just eftersom jag i andra inlägg kan vara rätt partipolitisk av mig. Även om jag själv tycker att jag blivit allt snällare med åren...
... men eftersom jag skriver dessa rader så har jag - som den klipske läsaren redan klurat ut - alltså landat i att jag tycker att det är möjligt att blogga om det. Inte om allt. Men vissa ärenden som jag tycker är intressanta, och som jag tror kan vara intressanta för andra, kommer jag försöka skriva om. Blogginläggen kommer beskriva ärendena på ett oerhört sakligt sätt, givetvis.
Jag lovade igår en bloggpost om kommunens delårsrapport/delårsbokslut t o m augusti 2012, och det är precis vad det ska handla om nu.
Delårsrapporten innehåller ekonomiska redovisningar om hur kommunens verksamheter följer den fastlagda budgeten. Den innehåller även avstämningar av hur man ligger till för att nå de olika mål som kommunfullmäktige satt upp för kommunen. Målen kan handla om allt från ett visst ekonomiskt överskottsmål till att minska andelen dagligrökare.
Ekonomi och sånt
Kärnan i delårsrapporten är ändå den ekonomiska redovisningen. Delårsrapporten redogör för budgeten för 2012, det ekonomiska utfallet t o m augusti och en prognos för 2012. Vid utgången av augusti hade kommunen ett resultat på 28,2 miljoner kronor, och enligt prognosen kommer man göra ett resultat på 34,8 miljoner kronor för 2012.
I denna siffra ingår de så kallade AFA-pengarna, en återbetalning av premier för avtalsförsäkringar, som faller ut till alla kommuner och landsting då antalet sjukskrivningar minskat. AFA-pengarna finns med i redovisningen som en jämförelsestörande intäkt, och utfallet för denna intäkt var i augusti 36,4 miljoner kronor. Utan denna intäkt hade kommunen alltså haft ett minusresultat på 8,2 miljoner kronor t o m augusti.
En annan intressant avvikelse från budgeten för 2012 är att skatteintäkterna tycks bli högre än man räknade med, då de avviker med 31,3 miljoner kronor (mer, alltså).
Kommunen har två finansiella mål, fastslagna av kommunfullmäktige: Dels att kommunen ska göra ett överskott varje år som motsvarar 2% av verksamhetens nettokostnader: "Kalmar kommun ska ha god ekonomisk hushållning genom att begränsa nettokostnaderna till högst 98 procent av skatteintäkter och kommunal utjämning över en rullande femårsperiod".
I budgeten för 2012 är nettokostnaden 2 959 000 000 kronor. För att nå detta finansiella mål behöver kommunen därför göra ett överskott på cirka 59 miljoner kronor (2959*0,02=59,18).
Som jag skrev ovan så är prognosen för 2012 ett resultat på 34,8 miljoner kronor, och man bedömer i delårsrapporten därför att detta mål inte kommer att nås.
Detta mål mäts även över en rullande femårsperiod. Det kan ju vara så att kommunen vissa år inte når överskottsmålet, men att man då ska ha möjligheten att kompensera för det under efterföljande år. Bedömningen är dock att målet inte kommer nås heller över en rullande femårsperiod, prognosen är en nettokostnadsandel på 99,1% (målet är som sagt 98%).
Det andra finansiella målet handlar om självfinansiering av investeringar. "Kalmar kommun ska ha god ekonomisk hushållning genom att självfinansiera investeringarna till 100 procent över en rullande femårsperiod". Inte heller detta finansiella mål bedöms nås, vare sig i år (självfinansieringsgraden är 79,7%) eller över en rullande femårsperiod (66,3%).
Delårsrapporten redovisar också budgetutfallet per nämnd. Det går med andra ord finfint att se hur de olika verksamheterna följer sin tilldelade budgetram. Nämnderna gör ett totalt underskott på 48,7 miljoner kronor jämfört med budgeten. Två verksamheter sticker ut: exploateringsverksamheten, som gör ett underskott på 24,2 miljoner kronor samt Socialnämnden, som gör ett underskott på 23 miljoner kronor.
Vad gäller exploateringsverksamheten beror de låga intäkterna, enligt delårsrapporten, på tidsförskjutningar i diverse projekt. Exempel på försenade projekt är Gota Media, Östra Vimpeltorpet och Majavallen. Förseningarna innebär enkelt förklarat att kommunen inte kunnat sälja så mycket mark som man trott, och att intäkterna därför inte blivit så höga som man räknat med. Därav avvikelsen i exploateringsverksamhetens intäkter.
Vad gäller Socialnämndens underskott så beror det, enligt delårsrapporten, i stora delar på ökade kostnader för LSS och IFO (Individ- och familjeomsorg). Man pekar bland annat på ökade kostnader för personlig assistans och för placeringskostnader för barn och ungdomar, samt familjehemsvården. Däremot skriver man att "för försörjningsstödet väntas ett balanserat resultat vid årets slut" vilket förstås är glädjande.
Andra ekonomiska redovisningar i korthet:
Kommunens skuldsättningsgrad har sedan augusti 2011 ökat från 46,5 procent till 49,9 procent.
Kommunens borgensåtaganden uppgår i delårsrapporten till 3,1 miljarder kronor. Det är en ökning från 2,9 miljarder i augusti 2011. Huvuddelen av borgensåtagandena är beviljade till kommunens egna helägda bolag, framförallt Kalmarhem AB och KIFAB. Kommunens risk betecknas som "relativt låg" i det förstnämnda fallet, och högre i det andra.
I en känslighetsanalys ger man exempel på vad olika omvärldshändelser får för effekt på kommunens ekonomi. Löneökning med 1 procent ger en ökad utgift på 20 miljoner kronor, exempelvis. Räntehöjning med 1 procent ger en ökad utgift på 6,8 miljoner kronor. Und so weiter.
På baksidan av delårsbokslutet finns en mycket pedagogisk stapel som visar hur 100 kronor i kommunalskatt användes per verksamhet under 2011. Av 100 kronor i inbetalad kommunalskatt användes exempelvis 36,20 kronor till Äldre och funktionshindrade. 18,40 kronor gick till grundskolan. Och så vidare.
Måluppfyllelse och sånt
Kommunfullmäktige har fastslagit ett antal mål för kommunens verksamheter. Måluppfyllelsen är det, så långt som delårsrapporten sträcker sig, lite sisådär med. Man når exempelvis målen om ökad cykeltrafik och ekologisk och närproducerad mat, men missar flera viktiga mål såsom målet om en befolkningsökning på 1% per år, antalet färdiga detaljplaner samt att arbetslösheten ska vara lägre än riksgenomsnittet.
Eftersom det är en delårsrapport är det dock många mål som ännu inte kunnat stämmas av, eftersom ett flertal av målen mäts på årsbasis. Jag vill understryka att slutligt facit på måluppfyllelse kommer först i och med årsredovisningen för 2012. Samma sak gäller givetvis de ekonomiska redovisningarna.
Det var väl ungefär det jag tänkte skriva om delårsrapporten. Den har delgetts ledamöterna i kommunstyrelsen, som vid senaste mötet beslutade att överlämna ärendet till kommunfullmäktige. Delårsrapporten kommer att tas upp vid fullmäktiges sammanträde den 29 oktober, och då kommer även revisorernas utlåtande att finnas med. Mitt namn kommer dock inte finnas med på utlåtandet, eftersom jag är så ny i sammanhanget att jag inte varit med "hela vägen".
Kommunrevisorerna är opartiska i sin granskning. Givetvis är ledamöterna utsedda av sina respektive partier, men vi är valda av kommunfullmäktige och granskningen ska vara opartisk. Det är inte partifärgen hos ledamöterna i nämnden som spelar roll när man granskar en nämnd eller en styrelse, utan hur funktionen - uppdraget - sköts. Revisorerna har delat upp arbetet mellan sig, där vissa kommunrevisorer följer vissa förvaltningar och kommunala bolag särskilt, och man jobbar i "team", kan man säga. Båda blocken finns med i varje team, vilket ytterligare understryker att vi inte granskar verksamheten som partirepresentanter utan som kommunfullmäktiges - i förlängningen medborgarnas - representanter.
Partipolitiken kommer jag därför lämna därhän i dessa inlägg. Jag är förvisso partimärkt så det skriker om det, och jag har funderat på om jag överhuvudtaget ska blogga om saker som jag finner intressanta inom uppdraget som kommunrevisor, just eftersom jag i andra inlägg kan vara rätt partipolitisk av mig. Även om jag själv tycker att jag blivit allt snällare med åren...
... men eftersom jag skriver dessa rader så har jag - som den klipske läsaren redan klurat ut - alltså landat i att jag tycker att det är möjligt att blogga om det. Inte om allt. Men vissa ärenden som jag tycker är intressanta, och som jag tror kan vara intressanta för andra, kommer jag försöka skriva om. Blogginläggen kommer beskriva ärendena på ett oerhört sakligt sätt, givetvis.
Jag lovade igår en bloggpost om kommunens delårsrapport/delårsbokslut t o m augusti 2012, och det är precis vad det ska handla om nu.
Delårsrapporten innehåller ekonomiska redovisningar om hur kommunens verksamheter följer den fastlagda budgeten. Den innehåller även avstämningar av hur man ligger till för att nå de olika mål som kommunfullmäktige satt upp för kommunen. Målen kan handla om allt från ett visst ekonomiskt överskottsmål till att minska andelen dagligrökare.
Ekonomi och sånt
Kärnan i delårsrapporten är ändå den ekonomiska redovisningen. Delårsrapporten redogör för budgeten för 2012, det ekonomiska utfallet t o m augusti och en prognos för 2012. Vid utgången av augusti hade kommunen ett resultat på 28,2 miljoner kronor, och enligt prognosen kommer man göra ett resultat på 34,8 miljoner kronor för 2012.
I denna siffra ingår de så kallade AFA-pengarna, en återbetalning av premier för avtalsförsäkringar, som faller ut till alla kommuner och landsting då antalet sjukskrivningar minskat. AFA-pengarna finns med i redovisningen som en jämförelsestörande intäkt, och utfallet för denna intäkt var i augusti 36,4 miljoner kronor. Utan denna intäkt hade kommunen alltså haft ett minusresultat på 8,2 miljoner kronor t o m augusti.
En annan intressant avvikelse från budgeten för 2012 är att skatteintäkterna tycks bli högre än man räknade med, då de avviker med 31,3 miljoner kronor (mer, alltså).
Kommunen har två finansiella mål, fastslagna av kommunfullmäktige: Dels att kommunen ska göra ett överskott varje år som motsvarar 2% av verksamhetens nettokostnader: "Kalmar kommun ska ha god ekonomisk hushållning genom att begränsa nettokostnaderna till högst 98 procent av skatteintäkter och kommunal utjämning över en rullande femårsperiod".
I budgeten för 2012 är nettokostnaden 2 959 000 000 kronor. För att nå detta finansiella mål behöver kommunen därför göra ett överskott på cirka 59 miljoner kronor (2959*0,02=59,18).
Som jag skrev ovan så är prognosen för 2012 ett resultat på 34,8 miljoner kronor, och man bedömer i delårsrapporten därför att detta mål inte kommer att nås.
Detta mål mäts även över en rullande femårsperiod. Det kan ju vara så att kommunen vissa år inte når överskottsmålet, men att man då ska ha möjligheten att kompensera för det under efterföljande år. Bedömningen är dock att målet inte kommer nås heller över en rullande femårsperiod, prognosen är en nettokostnadsandel på 99,1% (målet är som sagt 98%).
Det andra finansiella målet handlar om självfinansiering av investeringar. "Kalmar kommun ska ha god ekonomisk hushållning genom att självfinansiera investeringarna till 100 procent över en rullande femårsperiod". Inte heller detta finansiella mål bedöms nås, vare sig i år (självfinansieringsgraden är 79,7%) eller över en rullande femårsperiod (66,3%).
Delårsrapporten redovisar också budgetutfallet per nämnd. Det går med andra ord finfint att se hur de olika verksamheterna följer sin tilldelade budgetram. Nämnderna gör ett totalt underskott på 48,7 miljoner kronor jämfört med budgeten. Två verksamheter sticker ut: exploateringsverksamheten, som gör ett underskott på 24,2 miljoner kronor samt Socialnämnden, som gör ett underskott på 23 miljoner kronor.
Vad gäller exploateringsverksamheten beror de låga intäkterna, enligt delårsrapporten, på tidsförskjutningar i diverse projekt. Exempel på försenade projekt är Gota Media, Östra Vimpeltorpet och Majavallen. Förseningarna innebär enkelt förklarat att kommunen inte kunnat sälja så mycket mark som man trott, och att intäkterna därför inte blivit så höga som man räknat med. Därav avvikelsen i exploateringsverksamhetens intäkter.
Vad gäller Socialnämndens underskott så beror det, enligt delårsrapporten, i stora delar på ökade kostnader för LSS och IFO (Individ- och familjeomsorg). Man pekar bland annat på ökade kostnader för personlig assistans och för placeringskostnader för barn och ungdomar, samt familjehemsvården. Däremot skriver man att "för försörjningsstödet väntas ett balanserat resultat vid årets slut" vilket förstås är glädjande.
Andra ekonomiska redovisningar i korthet:
Kommunens skuldsättningsgrad har sedan augusti 2011 ökat från 46,5 procent till 49,9 procent.
Kommunens borgensåtaganden uppgår i delårsrapporten till 3,1 miljarder kronor. Det är en ökning från 2,9 miljarder i augusti 2011. Huvuddelen av borgensåtagandena är beviljade till kommunens egna helägda bolag, framförallt Kalmarhem AB och KIFAB. Kommunens risk betecknas som "relativt låg" i det förstnämnda fallet, och högre i det andra.
I en känslighetsanalys ger man exempel på vad olika omvärldshändelser får för effekt på kommunens ekonomi. Löneökning med 1 procent ger en ökad utgift på 20 miljoner kronor, exempelvis. Räntehöjning med 1 procent ger en ökad utgift på 6,8 miljoner kronor. Und so weiter.
På baksidan av delårsbokslutet finns en mycket pedagogisk stapel som visar hur 100 kronor i kommunalskatt användes per verksamhet under 2011. Av 100 kronor i inbetalad kommunalskatt användes exempelvis 36,20 kronor till Äldre och funktionshindrade. 18,40 kronor gick till grundskolan. Och så vidare.
Måluppfyllelse och sånt
Kommunfullmäktige har fastslagit ett antal mål för kommunens verksamheter. Måluppfyllelsen är det, så långt som delårsrapporten sträcker sig, lite sisådär med. Man når exempelvis målen om ökad cykeltrafik och ekologisk och närproducerad mat, men missar flera viktiga mål såsom målet om en befolkningsökning på 1% per år, antalet färdiga detaljplaner samt att arbetslösheten ska vara lägre än riksgenomsnittet.
Eftersom det är en delårsrapport är det dock många mål som ännu inte kunnat stämmas av, eftersom ett flertal av målen mäts på årsbasis. Jag vill understryka att slutligt facit på måluppfyllelse kommer först i och med årsredovisningen för 2012. Samma sak gäller givetvis de ekonomiska redovisningarna.
Det var väl ungefär det jag tänkte skriva om delårsrapporten. Den har delgetts ledamöterna i kommunstyrelsen, som vid senaste mötet beslutade att överlämna ärendet till kommunfullmäktige. Delårsrapporten kommer att tas upp vid fullmäktiges sammanträde den 29 oktober, och då kommer även revisorernas utlåtande att finnas med. Mitt namn kommer dock inte finnas med på utlåtandet, eftersom jag är så ny i sammanhanget att jag inte varit med "hela vägen".
Tuesday, October 9, 2012
Blandad kompott, som vanligt
Ännu en seneftermiddag på partiexpeditionen. Men det är i stora delar självvalt. När jag får styra över min egen tid föredrar jag att jobba hemma på morgonen, och liksom smyga igång dagen i godan ro, för att sedan köra hårt på kontoret (en rolig - men potentiellt förödande - grej med den politiska branschen är att det finns hur mycket som helst att göra, om man vill). Vissa människor är inte gjorda för tidiga morgnar, utan funkar bättre allt eftersom dagen fortlöper. Jag är definitivt en sådan.
* * *
* * *
Söndagens match på Guldfågeln Arena var ändå rätt okej, nu när man fått lite distans till den. Visst tappade KFF en ledning, men man vände ändå ett underläge från 0-1. Och det är starkt. De insläppta målen byggde i stora delar på smärre individuella misstag som man straffades hårt för.
Jag höll nästan på att missa matchen, eftersom jag fått för mig att den började klockan 17. Men en språngpromenad skadar inte. Eller jo, lite skadade den väl, eftersom jag inte hann titta in på medlemspuben innan matchen.
* * *
Man har inte upplevt en riktig höst förrän man upplevt en höst i Kalmar.
* * *
Höst innebär också älgjakt. Jag jagar inte själv - har aldrig avfyrat något större än ett luftgevär - men många i min närhet är jägare, och deras entusiasm smittar. Ett ämne som kommer upp allt oftare i jägarkretsar är problemen med vildsvin, och vad man kan göra åt det. Jag hamnade i en liten diskussion kring detta på Twitter i förmiddags, och jag menar att om ingenting görs så kommer vildsvinsfrågan att bli sydsveriges svar på vargfrågan. Med den skillnaden då att vildsvinen faktiskt utgör ett mycket större problem för fler människor.
Alla tycks vara överens om att det finns ett problem, men åsikterna om vad som behöver göras går isär. Jag har inte svaren, men att nuvarande regelverk för att hålla efter stammen inte är tillräckliga är uppenbart. Tydligen sneglar en del på Tysklands lagstiftning, där jakträttsinnehavaren kan bli skadeståndsskyldig för skador som vildsvinen orsakar, andra vill återinföra skottpeng på vildsvin. Som sagt, jag har inte svaren, men det är en fråga som debatteras livligt och ett problem som måste lösas.
* * *
Angående situationen i Orrefors, efter det tråkiga beskedet om nedläggningen, så tror jag man måste vara inställd på en sak: bygdens långsiktiga överlevnad hänger på lokala krafter. Det är farligt att förlita sig på att det ska komma en räddande ängel utifrån och "fixa allt". Kapital kan mycket väl komma utifrån, men man måste också gräva där man står. Framtiden ligger förmodligen i att utveckla andra verksamheter. I fjol kunde vi exempelvis läsa att man ska försöka börja tillverka småländsk rom (på öländska sockerbetor, förvisso) i Johansfors.
Det är denna typ av avknoppningar, nya grenar på det småländska bruksträdet, som jag tror är framtiden. Nya idéer, men ändå en småländsk särart, något unikt, är nödvändigt för att klara sig i den knivskarpa globala konkurrensen.
Thursday, October 4, 2012
Smått och gott
Annars då? Jo, det tragglar på, med skrivelser, pressmeddelanden, inbjudningar, medlemsaktiviteter, inläsning och allmänt högtryck - hösten till trots. Vilken extremt höstig höst vi fått förresten. Riktigt rejält regning, blåsigt bortom basnivån.
I landstingspolitiken befinner vi oss i uppstartsfasen av höstens stora paradnummer; landstingsplanen för 2013. Den rödgröna majoriteten lägger ett förslag, vi i Alliansen lägger våra förslag och sedan - i slutet av november på landstingsfullmäktige - röstas det.
Ett av förslagen från landstingsplanen har redan presenterats: en satsning på dialysvården i länet. Mycket efterlängtat och nödvändigt, med tanke på bristen på vårdplatser. Frågan är dock vad man tänker göra åt dialysens lokaler på länssjukhuset i Kalmar. Man pratar om att de ska göras "mer flexibla", men vad innebär det egentligen? Det verkar ännu så länge lite luddigt.
* * *
Landstinget verkar klara ekonomin även 2013, enligt de senaste prognoserna landar resultatet på strax över 160 miljoner kronor. Men då ska man veta att mycket beror på engångsintäkter, bland annat statsbidrag och återbetalade försäkringspremier. Själva sjukvården går fortfarande med underskott. En av landstingets största utmaningar de kommande åren är att få verksamheten att gå runt och nå de ekonomiska målen utan att behöva förlita sig - alltför mycket - på finansiell hjälp utifrån.
* * *
Visst är det roligt att det händer saker, men ibland undrar jag om inte Kalmar är en av världens mest uppgrävda städer. Nu är det något grävarbete som pågår utanför radiohuset. Snart får vi väl lansera staden som "Nordens Pompeij". Fast i och för sig, Pompeij gick det ju sådär bra för. Tur att vi inte har någon vulkan i närheten. Utbrotten i den här stan består inte av lava och aska, utan av arga blogginlägg från rödgröna landstingsråd.
* * *
För övrigt är det kul att Alliansen i Kalmar är på gång igen. Eller är den det?
Subscribe to:
Comments (Atom)