Delårsbokslut Kalmar kommun t o m augusti 2012

I dag var jag alltså på mitt första möte med kommunrevisionen. Det är ett gott gäng, med högt i tak och många engagerade individer, som kom med många kloka tankar. Mötet var också lärorikt, även om jag har kläm på en del så är detta ett delvis nytt sätt att jobba på för min del. Vad som sägs på mötena stannar där, åtminstone tills det kommer på pränt i form av olika skrivelser.

Kommunrevisorerna är opartiska i sin granskning. Givetvis är ledamöterna utsedda av sina respektive partier, men vi är valda av kommunfullmäktige och granskningen ska vara opartisk. Det är inte partifärgen hos ledamöterna i nämnden som spelar roll när man granskar en nämnd eller en styrelse, utan hur funktionen - uppdraget - sköts. Revisorerna har delat upp arbetet mellan sig, där vissa kommunrevisorer följer vissa förvaltningar och kommunala bolag särskilt, och man jobbar i "team", kan man säga. Båda blocken finns med i varje team, vilket ytterligare understryker att vi inte granskar verksamheten som partirepresentanter utan som kommunfullmäktiges - i förlängningen medborgarnas - representanter.

Partipolitiken kommer jag därför lämna därhän i dessa inlägg. Jag är förvisso partimärkt så det skriker om det, och jag har funderat på om jag överhuvudtaget ska blogga om saker som jag finner intressanta inom uppdraget som kommunrevisor, just eftersom jag i andra inlägg kan vara rätt partipolitisk av mig. Även om jag själv tycker att jag blivit allt snällare med åren...

... men eftersom jag skriver dessa rader så har jag - som den klipske läsaren redan klurat ut - alltså landat i att jag tycker att det är möjligt att blogga om det. Inte om allt. Men vissa ärenden som jag tycker är intressanta, och som jag tror kan vara intressanta för andra, kommer jag försöka skriva om. Blogginläggen kommer beskriva ärendena på ett oerhört sakligt sätt, givetvis.

Jag lovade igår en bloggpost om kommunens delårsrapport/delårsbokslut t o m augusti 2012, och det är precis vad det ska handla om nu.

Delårsrapporten innehåller ekonomiska redovisningar om hur kommunens verksamheter följer den fastlagda budgeten. Den innehåller även avstämningar av hur man ligger till för att nå de olika mål som kommunfullmäktige satt upp för kommunen. Målen kan handla om allt från ett visst ekonomiskt överskottsmål till att minska andelen dagligrökare.

Ekonomi och sånt
Kärnan i delårsrapporten är ändå den ekonomiska redovisningen. Delårsrapporten redogör för budgeten för 2012, det ekonomiska utfallet t o m augusti och en prognos för 2012. Vid utgången av augusti hade kommunen ett resultat på 28,2 miljoner kronor, och enligt prognosen kommer man göra ett resultat på 34,8 miljoner kronor för 2012.

I denna siffra ingår de så kallade AFA-pengarna, en återbetalning av premier för avtalsförsäkringar, som faller ut till alla kommuner och landsting då antalet sjukskrivningar minskat. AFA-pengarna finns med i redovisningen som en jämförelsestörande intäkt, och utfallet för denna intäkt var i augusti 36,4 miljoner kronor. Utan denna intäkt hade kommunen alltså haft ett minusresultat på 8,2 miljoner kronor t o m augusti.

En annan intressant avvikelse från budgeten för 2012 är att skatteintäkterna tycks bli högre än man räknade med, då de avviker med 31,3 miljoner kronor (mer, alltså).

Kommunen har två finansiella mål, fastslagna av kommunfullmäktige: Dels att kommunen ska göra ett överskott varje år som motsvarar 2% av verksamhetens nettokostnader: "Kalmar kommun ska ha god ekonomisk hushållning genom att begränsa nettokostnaderna till högst 98 procent av skatteintäkter och kommunal utjämning över en rullande femårsperiod".

I budgeten för 2012 är nettokostnaden 2 959 000 000 kronor. För att nå detta finansiella mål behöver kommunen därför göra ett överskott på cirka 59 miljoner kronor (2959*0,02=59,18).
Som jag skrev ovan så är prognosen för 2012 ett resultat på 34,8 miljoner kronor, och man bedömer i delårsrapporten därför att detta mål inte kommer att nås.

Detta mål mäts även över en rullande femårsperiod. Det kan ju vara så att kommunen vissa år inte når överskottsmålet, men att man då ska ha möjligheten att kompensera för det under efterföljande år. Bedömningen är dock att målet inte kommer nås heller över en rullande femårsperiod, prognosen är en nettokostnadsandel på 99,1% (målet är som sagt 98%).

Det andra finansiella målet handlar om självfinansiering av investeringar. "Kalmar kommun ska ha god ekonomisk hushållning genom att självfinansiera investeringarna till 100 procent över en rullande femårsperiod". Inte heller detta finansiella mål bedöms nås, vare sig i år (självfinansieringsgraden är 79,7%) eller över en rullande femårsperiod (66,3%).

Delårsrapporten redovisar också budgetutfallet per nämnd. Det går med andra ord finfint att se hur de olika verksamheterna följer sin tilldelade budgetram. Nämnderna gör ett totalt underskott på 48,7 miljoner kronor jämfört med budgeten. Två verksamheter sticker ut: exploateringsverksamheten, som gör ett underskott på 24,2 miljoner kronor samt Socialnämnden, som gör ett underskott på 23 miljoner kronor.

Vad gäller exploateringsverksamheten beror de låga intäkterna, enligt delårsrapporten, på tidsförskjutningar i diverse projekt. Exempel på försenade projekt är Gota Media, Östra Vimpeltorpet och Majavallen. Förseningarna innebär enkelt förklarat att kommunen inte kunnat sälja så mycket mark som man trott, och att intäkterna därför inte blivit så höga som man räknat med. Därav avvikelsen i exploateringsverksamhetens intäkter.

Vad gäller Socialnämndens underskott så beror det, enligt delårsrapporten, i stora delar på ökade kostnader för LSS och IFO (Individ- och familjeomsorg). Man pekar bland annat på ökade kostnader för personlig assistans och för placeringskostnader för barn och ungdomar, samt familjehemsvården. Däremot skriver man att "för försörjningsstödet väntas ett balanserat resultat vid årets slut" vilket förstås är glädjande.

Andra ekonomiska redovisningar i korthet:
Kommunens skuldsättningsgrad har sedan augusti 2011 ökat från 46,5 procent till 49,9 procent.

Kommunens borgensåtaganden uppgår i delårsrapporten till 3,1 miljarder kronor. Det är en ökning från 2,9 miljarder i augusti 2011. Huvuddelen av borgensåtagandena är beviljade till kommunens egna helägda bolag, framförallt Kalmarhem AB och KIFAB. Kommunens risk betecknas som "relativt låg" i det förstnämnda fallet, och högre i det andra.

I en känslighetsanalys ger man exempel på vad olika omvärldshändelser får för effekt på kommunens ekonomi. Löneökning med 1 procent ger en ökad utgift på 20 miljoner kronor, exempelvis. Räntehöjning med 1 procent ger en ökad utgift på 6,8 miljoner kronor. Und so weiter.

På baksidan av delårsbokslutet finns en mycket pedagogisk stapel som visar hur 100 kronor i kommunalskatt användes per verksamhet under 2011. Av 100 kronor i inbetalad kommunalskatt användes exempelvis 36,20 kronor till Äldre och funktionshindrade. 18,40 kronor gick till grundskolan. Och så vidare.

Måluppfyllelse och sånt
Kommunfullmäktige har fastslagit ett antal mål för kommunens verksamheter. Måluppfyllelsen är det, så långt som delårsrapporten sträcker sig, lite sisådär med. Man når exempelvis målen om ökad cykeltrafik och ekologisk och närproducerad mat, men missar flera viktiga mål såsom målet om en befolkningsökning på 1% per år, antalet färdiga detaljplaner samt att arbetslösheten ska vara lägre än riksgenomsnittet.

Eftersom det är en delårsrapport är det dock många mål som ännu inte kunnat stämmas av, eftersom ett flertal av målen mäts på årsbasis. Jag vill understryka att slutligt facit på måluppfyllelse kommer först i och med årsredovisningen för 2012. Samma sak gäller givetvis de ekonomiska redovisningarna.


Det var väl ungefär det jag tänkte skriva om delårsrapporten. Den har delgetts ledamöterna i kommunstyrelsen, som vid senaste mötet beslutade att överlämna ärendet till kommunfullmäktige. Delårsrapporten kommer att tas upp vid fullmäktiges sammanträde den 29 oktober, och då kommer även revisorernas utlåtande att finnas med. Mitt namn kommer dock inte finnas med på utlåtandet, eftersom jag är så ny i sammanhanget att jag inte varit med "hela vägen".