Viktig motion om utbyggd dialysvård

För ett par veckor sedan lämnade Folkpartiet in en motion till landstingsfullmäktige, där vi föreslår en satsning på dialysvården i Kalmar och Oskarshamn. Skälet är enkelt: det är ett måste. För ett par månader sedan gjorde vi ett studiebesök på dialysmottagningen på Länssjukhuset i Kalmar. Vi träffade både personal och patienter, och bilden var samstämmig från samtliga: det här måste ni politiker göra något åt.

Maskinparken är gammal och blandad, leasingkostnaden är 50 000 kr i månaden eftersom så många av de egna dialysapparaterna är trasiga. Nu har man fått löfte om 5 miljoner kronor för nya dialysapparater - i länet. Men bara mottagningen i Kalmar har äskat mer än så, de bedömer att de behöver 7 miljoner kronor.

Men maskinerna är en sak. Det som verkligen är problemet är lokalerna och den fysiska vård- och arbetsmiljön. Det är varmt på mottagningen, som är en gammal vårdavdelning utan tillräcklig ventilation. 10 000 liter varmvatten pumpas upp till mottagningen på våning sex dagligen, vilket måste kräva rätt mycket energi, och som också bidrar till den höga temperaturen. Det var mars när vi var där, men ändå var det typ 25 grader varmt.

Mottagningen har många fönster och mycket solinsläpp, vilket förstås också ökar värmen. De får inte sätta upp skuggpersienner för arkitekten. Jag kan bara föreställa mig hur varmt det måste vara där på sommaren. I denna värme ska alltså patienter genomgå en behandling som i fysisk ansträngning kan liknas vid ett maratonlopp. Varje dialysbehandling varar 3-5 timmar och måste genomföras 2-4 dagar i veckan.

De allra flesta dialyspatienterna är seniorer, och många blir så utmattade att de helt enkelt somnar. Det finns också en viss svimningsrisk när temperaturen stiger.

Själva larmsystemet är en historia för sig. Dialysmaskinerna larmar om de anser att något är fel. Problemet är att alla är kopplade till centrallarmet. Så istället för att det går ut i personalens personsökare (exempelvis) att en maskin larmar, så tjuter det i hela avdelningen. Många sover som sagt sig igenom behandlingen, men blir konstant väckta av larmandet.

Varje patient har också ett eget larm, men bara i form av en liten ringklocka (!) som de gammaldags nog får plinga med när de behöver hjälp. Det kan potentiellt ställa till problem om någon med rörelsehinder behöver hjälp, men inte har motoriken för att ta ringklockan och ringa i den.

Mottagningen har ont om platser. Länssjukhuset kan inte erbjuda gästdialys längre. Turister eller andra tillfälliga besökare som kommer till Kalmar (eller Öland) kan inte längre få dialysbehandling på sjukhuset. De får inte plats. Antalet vårdplatser är helt enkelt för få, och antalet patienter med behov av dialys växer hela tiden, år för år. Mottagningen har ökat sina öppettider till både lördagar och vissa kvällar, men det kräver också mer personalresurser.

Pierre Edström (FP) studerar det fullspäckade bokningsschemat för maskinerna.

Eftersom det är ont om platser även på Oskarshamns sjukhus tvingas dessutom många patienter från mellanlänet att åka eller köra ner till Kalmar flera gånger i veckan för att få sin behandling. Detta gör inte platsbristen mindre.

I de Öppna Jämförelser som genomförs av sjukvårdens resultat så hamnar Länssjukhuset i Kalmar långt ner vad gäller dialysvård. Personalen menar att det är en naturlig följd av att platserna är så få och schemat för varje plats är så fullbokad; patienterna kan helt enkelt inte komma in för behandling så ofta som de skulle vilja. För bästa resultat bör man få dialysbehandling varannan dag, men det är inte görligt med det antal patienter och det antal platser som mottagningen har idag.

Folkpartiets landstingsgrupp har landat i att det bästa vore att skapa en helt ny dialysmottagning vid länssjukhuset. Den bör ligga i markplan, främst på grund av att så mycket vatten pumpas runt, men också av tillgänglighetsskäl. Om det går att lösa på ett bra sätt i en befintlig lokal så är det förstås intressant, men annars bör man bygga helt nytt. I samma veva vill vi att man bygger en paviljongverksamhet som i Jönköping, dit patienter kan komma och göra sin självdialys vid tider som de själva bokar. Fler patienter i självdialys ökar patienternas frihet, men eftersom de också kan göra mer själva så frigör det mer personalresurser för övriga patienter.

Vi vill också utöka antalet dialysplatser i Oskarshamn, eftersom det uppenbarligen finns för få platser där, när patienter tvingas spendera tiotals mil i veckan på vägarna för att ta sig till länssjukhuset.

Dialyspatienterna är inte en särskilt stor patientgrupp i landstinget. Men de är kanske den grupp patienter som tillbringar mest tid på våra sjukhus. Ofta flera år. Behandlingen är livsnödvändig, och väntan på en ny njure är sällan en kort väntan. Situationen är inte hållbar. Jag kan bara instämma i vad personalen och patienterna sa till oss den där dagen i mars: det här måste vi i politiken göra någonting åt. Vår motion är förhoppningsvis ett steg närmare en lösning.