Kastad skit skvätter

Man undrar ju om synen på kommunfullmäktige ("ett pratforum") som den i höstas avgångne vice ordföranden uppvisar i en kolumn på Östrans ledarsida har växt fram de senaste månaderna, eller om föraktet fanns där redan tidigare? Tänk som han måste lidit i så fall!

Dessutom tycks den före detta vice ordföranden - trots många år i olika folkvalda församlingar - inte lärt sig skilja på en motion och en interpellation. Fast det sistnämnda kan också bero på att man inte riktigt hängt med i svängarna i en av de mest omskrivna frågorna de senaste åren.

Hur eller hur: ointresse och/eller förakt för fullmäktiges arbete är rätt usla egenskaper hos en vice ordförande, det kanske rent av gör en olämplig för uppdraget. Självinsikten tycks det dock vara si och så med. För ansvaret för att kommunfullmäktige blivit alltmer av en transportsträcka vilar allra tyngst på de som haft i (välarvoderade) uppdrag att ansvara för fullmäktiges arbetsformer: dess ordförande och vice ordförande.

Kort sagt: Kastar man skit på något man själv bär ansvar för, så skvätter det mest på det egna kavajslaget.