Utmaningar återstår, men vissa kämpar istället mot väderkvarnar

Adam Cwejman är ordförande i Liberala Ungdomsförbundet (LUF) och skriver bra i veckans nummer av Tidningen NU om liberala utmaningar inom jämställdhetsområdet. Bland annat pekar han på globala fakta som att två tredjedelar av världens barn som inte får gå i skola är flickor, och att kvinnor i åldern 15-44 år löper större risk att bli stympade eller dödade på grund av manligt våld än att dö av orsaker som krig, cancer, malaria eller trafikolyckor - tillsammans.

Men han lyfter även frågor som till synes ligger utanför det som oftast brukar diskuteras när man pratar jämställdhet. Exempelvis att värnskatten - som är en extra statlig skatt på inkomster över 46000 kr/månaden - slår extra hårt mot akademiker, och kvinnor utbildar sig i högre utsträckning än män. Man måste nästan ha en lång utbildning bakom sig för att lyfta en sådan lön.

Det saknas inte utmaningar inom jämställdhetens område. Vare sig nationellt eller, kanske i synnerhet, internationellt. Dessvärre fokuserar såväl den svenska som den folkpartistiska jämställdhetsdebatten alltför ofta enbart på föräldraförsäkringen.

Att man måste försöka bredda jämställdhetsdebatten är också Cwejmans huvudpoäng. Liberalismen innehåller nycklar som kan låsa upp kvinnors bojor runt om i världen. För ett liberalt kvinnoförbund finns alla möjligheter att vara en tung och seriös spelare i det arbetet.

Eller så kan man göra som Liberala Kvinnors ordförande Bonnie Bernström, som på Newsmill idag går till storms mot Riksbankens förslag till nya sedlar. De är nämligen ojämställda. Visserligen ska lika många män som kvinnor avbildas på sedlarna, men ack, vad hjälper det:

"Summan av alla valörer som kvinnor pryder, blir mindre än hälften av valörerna med män. 1250 kr för män mot 620 kr för kvinnorna. Den hierarkiska ordningen kan därmed sägas vara symboliskt bekräftad."

Ja, jag vet inte riktigt vad jag ska säga. "Den som söker fel hittar inget annat", kanske. Argumentationen känns krystad och verklighetsfrånvänd, som att likt Don Quijote kämpa mot väderkvarnar i tron att de är jättar.

Om det är denna typ av konstruerade och ytliga jämställdhetsfrågor som Liberala Kvinnors ordförande tänker fokusera på framöver så tror jag LK kommer marginaliseras avsevärt. Folk tenderar nämligen att sluta lyssna till politiker vars budskap inte bottnar i deras egen verklighet. Jag är övertygad om att såna här verklighetsfrämmande utspel riskerar att skada förtroendet för både kvinnoförbundet, moderpartiet och jämställdhetsarbetet i stort, något som också Mattias Wallentin (medlem i LUF) är inne på i sin artikel på Newsmill.

PS.

Jag noterar att Bonnie Bernström också, i en artikel skriven för ett par dagar sedan, vill censurera Internet genom att "oseriösa kontaktannonser" ska stoppas. Detta ska Googles (sic) hjälpa till att sköta, enligt henne.

Vem som ska bedöma vad som är "oseriöst", och hur många tusen personer som Google ska tvingas anställa världen över för att dagligen manuellt sålla bland alla hundratals miljoner annonser som automatiskt distribueras ut idag framgår dock inte.

En inte alltför vild gissning är att Bernströms lösning endast skulle leda till att "oseriösa kontaktannonser" (och många andra) istället skulle förmedlas via någon mer ljusskygg distributör från en anonym serverhall utanför EU och USA. Idag finns iallafall möjligheten att anmäla en stötande annons, eller be Google att plocka bort vissa annonser som man inte vill ha på sin hemsida - hur lätt skulle det bli i framtiden om tjänsten hamnade i exempelvis Vitryssland?

DS.