En djupdykning i budgetunderlagets nettokostnadsjämförelser

Som om man inte har nog att göra, så satt jag ändå och bläddrade i partiets pärm med kommunens budgetunderlag för 2011-2013 (pdf). Det är olika enheter på kommunledningskontoret som tar fram underlag inför själva "politikens" budgetprocess, sida upp och sida ner med diagram, tabeller och beräkningar/prognoser från framförallt SKL och SCB.

Ett par saker fastnade jag för. Man har gjort en nettokostnadsjämförelse (s 16) mellan Kalmar kommun och tre grupper av andra kommuner för åren 2006-2008. De tre grupperna man jämför med är "Större städer" där Kalmar ingår, "KKVH" (det vill säga Kristianstad, Karlskrona, Växjö och Halmstad - kommuner som vi kallar våra jämförelsekommuner) och så en grupp "Jämförbara" vilket är kommuner med en med Kalmar jämförbar struktur på verksamheterna.

Tabellen jämför alltså Kalmars nettokostnader för olika kommunala ansvarsområden med dessa övriga kommuner. Resultatet presenteras i form av procent, där 100% är snittet för jämförelsegruppen. En siffra över 100 betyder att Kalmar kommuns kostnad är högre än snittet i gruppen, en siffra under tvärtom.

Lite intressanta fakta då från denna tabell:

• Verksamheten i Kalmar kommun är dyrare än snittet i alla jämförelsegrupper, alla åren 2006-2008. Eller som man skriver i dokumentet: "Samtliga åren ligger Kalmars nettokostnader över jämförelsegrupperna". Siffran varierar mellan 101 % och 106 %.

• Kalmars nettokostnader för "politisk verksamhet" ligger över snittet i två av jämförelsegrupperna ("Större städer" samt "Jämförbara") och två av tre år i den tredje ("KKVH"). Politiken i Kalmar kommun är alltså dyrare än snittet. Dock är partistödet lågt, 60-70%. Däremot ligger kommunen högt i nettokostnad på "Revision" samt "Övrig politisk verksamhet" (vad nu det kan vara).

• Vad gäller konsument- och energirådgivning ligger Kalmar på minus vissa år och noll andra. Vissa år kostar detta ingenting, andra år går kommunen plus på verksamheten (?).

• Inte förvånande så ligger Kalmar kommuns nettokostnader för turistverksamhet skyhögt oavsett vilket år och vilken jämförelsegrupp man jämför med. År 2008 är siffran exempelvis 729 % (!!!) vid en jämförelse med snittet för kommunerna i KKVH - en enormt mycket högre kostnad.
  

• En verksamhet som bara kan drömma om lika stora satsningar som turismen är "gator och vägar samt parkeringar" som varje år och i varje jämförelsegrupp ligger under snittet, siffran där varierar mellan 53 % och 82 %.

• Verksamheter som förutom i enstaka år ligger under jämförelsesnittet för nettokostnad är t ex: "idrotts- och fritidsanläggningar", "stöd till studieorganisationer", "förskola", "grundskola", "färdtjänst/riksfärdtjänst", "institutionsvård för barn och unga", "missbruksvård för vuxna" och "ekonomiskt bistånd" (socialbidrag).

• Verksamheter som konstant, år för år och i alla jämförelsegrupper, alltid ligger under jämförelsesnittet för nettokostnad är t ex "allmän kulturverksamhet, övrigt", "familjedaghem 0-12 år", "förskoleklass", "obligatorisk särskola" och "svenska för invandrare".

Så där ser det ut. Nu behöver inte en låg nettokostnad vid jämförelse med andra kommuner innebära att verksamheten är sämre, liksom en högre inte måste betyda att den är bättre. Men sammantaget, över tid, säger siffrorna ändå något. Nämligen att Kalmar kommun har högre kostnader jämfört med andra kommuner, och att dessa högre kostnader _inte_ kommer sig av höga kostnader för exempelvis gator, vägar, parkeringar, ekonomiskt bistånd (socialbidrag), förskola, grundskola, SFI, färdtjänst...

... det som sticker ut är givetvis kostnaden för turistverksamheten. I går citerade jag Ölandsbladet som skriver att Destination Kalmar kostat kommunens skattebetalare 100 miljoner kronor på tio år. Det kan vara en av orsakerna till varför Kalmars nettokostnad för just turistverksamheten är så enormt hög i jämförelse med andra kommuner.

Tabellen ger stöd för Folkpartiets förda politik. Vi behöver satsa på parkeringsanläggningar, på grundskola och förskola, samtidigt som vi gör en översyn av kommunens verksamheter för att kunna pressa den totala kostnadsnivån. Och framförallt behöver vi se över vad skattebetalarna faktiskt får ut av alla miljoner som läggs på turistverksamheten.