Inget svar om kulturpolitiken

I en debattartikel i Barometern den 23 september gladdes Kalmarförfattaren Anders Johansson över SD:s intåg i riksdagen.

Min chef Pierre Edström (FP) svarade den 28 september med en tämligen resonerande debattartikel som påpekade att valresultatet gäller, att det är en väckarklocka för övriga partier, och att det är viktigt att kunna ha en saklig debatt där åsikter bryts mot varandra även kring integrationsfrågor. Han avslutade med en fråga: Delar författaren Anders Johansson Sverigedemokraternas uppfattning kring kulturpolitiken? SD vill nämligen avveckla det statliga stödet till kultur som syftar till att chockera, uppröra eller provocera.

Johanssons slutreplik är nära 3 000 tecken lång. Inte med en enda stavelse berör han kulturpolitiken, vilket jag misstänker beror på att han inte har något vettigt svar. Enklare då att skriva om något annat, det är ett inte helt ovanligt knep inom debattkonsten.

Thoralf Alfsson (SD) hyllar inte oväntat Johansson på sin blogg. Alfssons inlägg är hela 4 200 tecken långt, men inte heller den nyblivne riksdagsmannen bemödar sig med att ta upp kulturpolitiken. Däremot finner han tid och utrymme att angripa Edströms fru - vänsterpartisten Birgitta Axelsson Edström.

Man får alltså inte ställa en enkel fråga utan att bli både personligen påhoppad och dessutom få sin äkta hälft indragen i diskussionen. Det borgar ju verkligen för en givande och saklig debatt...