En rejäl söndagspytt

Så var det söndag i november. En himmel lika grå som aska, en väderlek som bara kan älskas av den som tillverkar gummistövlar, eller de som hatar lekande barn.

Det är en dag som gjord för inomhusaktiviteter. Som skrivande.

* * *

Tvåtusentrehundrafyrtiosju invånare i Kalmar lade sin röst på Folkpartiet liberalerna i kommunvalet. Sexhundranittionio av dessa personkryssade dessutom en kandidat.

Dessa väljare kan säkerligen vara intresserade av hur utfallet blev när olika poster skulle besättas efter valet. Vi får i så fall hoppas att de prenumererar på Östran, som har informerat sina läsare om detta.

Den andra lokaltidningen gör uppenbarligen en annan nyhetsvärdering. På annat sätt kan jag inte tolka det faktum att de inte skrivit en rad om resultatet av partiets nomineringsmöte som hölls i onsdags kväll.

I denna tidning kan man läsa notiser om syföreningars auktioner, medborgarförslag om hastighetsskyltar och gospelkonserter i kyrkan. Inget fel i det, det hör till den lokala nyhetsrapporteringen.

Men jag kan tycka att information om vilka som ska representera de 2 347 folkpartiväljarna i kommunens nämnder också hör hemma i den lokala nyhetsrapporteringen, men där gör jag väl helt enkelt en annan bedömning.

* * *

Läser på SR Kalmars hemsida att jag får nya KD-kollegor i landstingspolitiken; Christopher Dywik och Madeleine Rosenqvist (SR stavar hans namn fel, och de lyckas även döpa om Klaus Leidecker till Karl Leideker).

Jaha, då var man inte längre yngst bland de politiska sekreterarna inom Alliansen. Förra mandatperioden var jag t o m yngst av alla politiska sekreterare. Så har det liksom alltid varit sedan jag som 24-åring började jobba halvtid med politik för Folkpartiet i Kalmar kommun.

Men nu är det alltså slut med det. Jag har förstått att MP kommer anställa en yngre tjej och nu ska alltså Christopher Dywik, den spolingen, komma här med sin ungdomliga entusiasm och rubba cirklarna.

Skämt åsido, jag tror det blir bra med Christopher och Madeleine. Nu blir dessutom Roger Sandström (C) ålderman bland de politiska sekreterarna. Bara en sån potentiell källa till pikar och små nålstick är guld värd!

* * *

Fundering apropå nyhetsvärdering: skulle det månne hjälpt om nomineringsmötet innehållit en kris eller ett avhopp? Hade vi varit nyhetsvärda då?

* * *

Jag var på "Att leva och dö som Joe Strummer" med Marcus Birro och Wayne Hussey på Växjö teater i går. Turnéns titel är samma som Birros senaste bok, en slags självbiografisk betraktelse över att vara ung och ensam, jakten på kärlek, vänskap och musikens livräddande roll. Jag gillar Birro och jag gillar Wayne Husseys band The Mission så det var en rätt given grej att besöka.

Mycket kärlek på den scenen, om man ska tro Birro så har Hussey och hans musik räddat livet på honom, och gör det än idag. Blandat allvar och humor, enkelt och svårt. När Birro är som roligast påminner han lite om Henrik Schyffert som ståuppare. Det är liksom bittert, men roligt.

De körde ett antal Mission-klassiker i akustisk version, däribland "Dragonfly", "Deliverance", "Butterfly on a wheel" och "Dancing barefoot". Betyg? Fyra starka The Missionplattor av fem möjliga.

* * *

I dag ska jag äta kroppkakor. Då spelar det egentligen ingen roll att vädret är lika upplyftande som blystrumpor.