Pengarullningen på Linnéuniversitetet

Nu så, får vi se hur detta funkar. Jag har migrerat till ett nytt gmailkonto och skiftat lite ägarrättigheter till bloggen mellan mig själv och mig själv. Ser ut att funka fint än så länge.


Jag har inte skrivit något om notan för konsulten som Linnéuniversitetet tog in för några dagars intervjuer kring arbetsmiljöfrågor. Fyra dagars intervjuer med mellanchefer som just fått löneförhöjningar resulterade i en rapport på en A4-sida. Kostnad för universitetet: 225 000 kronor. Rapporten sågas dessutom av fackförbunden.

Rektor Hwang instämmer i att det var dyrt. Annars är han ju knappast främmande för utgifter i denna storleksordning, han som lät renovera sina kontor för 270 000 kronor och köpte en rektorskedja för 242 000 kronor till sig själv inför invigningen av universitetet.

Det sänder väldigt märkliga signaler in i organisationen när ledningen bränner iväg den ena hundratusingen efter den andra, samtidigt som det föreligger ett allmänt besparingskrav på 10%, och samtidigt som studentkåren, personal och studenter slår larm om att det saknas resurser för att öka antalet lärarledda lektioner.

Man behöver inte vara Einstein, eller ens akademiker, för att begripa varför ledningens agerande skadar universitetet. Personalen (inte mellancheferna dock) verkar missnöjda, studenterna klagar på för lite lärarledda lektioner, studentkåren är kritisk mot ledningen, facket är på krigsstigen. Och då har det inte ens gått ett år sedan fusionen mellan Växjö Universitet och Högskolan i Kalmar...